Aftonbladet – 26 februari 1858, sida 3

Det finnes minnen, som aldrig dö, minnen af begångna brott; och om jag icke bedrar mig, vet du mera om Walters hastiga död än ... Du om sir Harrys, afbröt Roderick. Mabel vacklade ett par steg tillbaka som för ett våldsamt slag och sjönk ned på stolen. Vi hafva båda arbetat med samma medel för samma ändamål, fortfor den hjertlöse mannen, och det är lika onödigt som oklokt af oss att fordra räkenskap af hvarann. Hvad ynglingen beträffar, fortfor han, ångrar jag att jag bjöd honom, Han har samma förmyndare :som Mark Raymond och är säkerligen af god familj, annars hade ej bankiren antagit sig honom. Mabel lade noga hvarje ord på minnet — att måhända gömmas för framtida nytta. Det bästa är att icke fästa sig vid denna besynnerliga likhet, tillade den förre. Ty den är verkligen frappant. Ju mindre vi fästa uppmärksamheten vid någondera af dina bröder, desto bättre för oss! Jag skall göra din ursäkt hos mina gäster och ...n, Jag har ändrat mig, sade hans hustru, med hastig beslutsamhet, och skall äta middag med er. Pasta spelar i afton iSemiramis. Jag kommer lagom till sista akten. Kanske har du rum för oss i dim loge, anmärkte hennes man, som fann det vara klokast att ej sätta sig emot hennes vilja. Genom eftergift kunde hennes misstankar åter insöfvas, hvaremot den ringaste visade oro eller tvekan endast skulle befästa dem ännu mera, Vid tillbudet att följa henne till operan; lyste den vårdslösade makans ögon af glädje. Det var länge, längesedan hon af honom erfarit ett sådant prof på uppmärksamhet. Du vet, Roderickp, sade hon, att det alltid är rum för dig i min loge och äfven för de vänner du vill taga med dig.