Beranger och Bernadotte. Under denna märkliga rubrik förekommer uti det i dag hitkomna numret af den i Brissel utkommande ryska tidningsorganen Le Nord en uppsats, hvars innehåll icke torde sakna intresse äfven för svenska läsare och för hvilken vi derföre anse oss böra redogöra. Uppsatsen, som har formen af en korrespondensartikel till ale Nord, daterad Hamburg i Februari månad, börjar med en framställning af den allmänna karakteren af B rangers, först efter skaldens död utkomna, arbete Ma biographie. Axtikelförfattaren anmärker till en början, att arbetet icke eftersträfvar hvarken effekt eller framgång, ehuru det ur mer än en synpunkt kan göra anspråk på bådadera. Helt olika de festa arbeten af detta slag, som på senare tiden utkommit, utmärker sig detta arbete, fullföljer författaren, genom en allmän välvillighetsanda och en anspråkslöshet, som kunde gifva anledning förmoda, att författaren föranledts att inför allmänheten tala om sig sjelf, endast af begär alt få lägga i dagen andras förtjenster och afbörda några personliga tacksamhetsskulder. Hans biografi visar oss hos honom två olika naturer: den ene sångarens, såsom han kallar sig sjelf, skaldens, såsom man på goda skäl