Aftonbladet – 23 februari 1858, sida 1

STOCKHOLM den 23 Febhr. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 16 Febr. De politiska funderingarne, som i dag fått nytt lif genom grefve Mornys rapport öfver lagförslaget rörande åtgärder för allmänna säkerheten, röra sig fortfarande kring alla de handlingar, som följt på attentatet af den 14 Januari. Monitören för i går har uti en artikel, hvars källa icke är tvifvelaktig, sagt att berörde åtgärder voro beslutade in petto af kejsaren redan för lång tid tillbaka. För min del drar jag ej i betänkande att tro detta. För Napoleon III:s lifstid. torde icke så få anse frågan omkejsardömet afgjord, till följd af den militära storheten, samt bestämdheten och fast-heten hos hans regering. Men är väl denna kejserliga fråga äfven afgjord för händelsen af hans.död? : Det är denna fråga, som till följd af. de medel genom hvilka han upphöjdes på kejsaretronen, och de ej mindre-ovanliga egen skaper hvarmed han håller densammä uppe, Söm för den förr eller senare inträffande stund; då kejsaren-bortgår, midt under allt hvad som rör sig -och; vill röra sig inom Frankrike; uppställer. ett problem, som; äfvenledes många vissdrligen hoppas skola: komma att lösas: til förmån för den: kejserliga dynastien; mensona i alla: händelser ärsett fruktansvärdt problern; just derföre, att-dess. lösning ingalunda: är 3åklar som dagens ljus, och emedan pärtierna dervidicke tänka sig någonting annat. än.en ny revolution. i Förnämsta uppgiften för maktens innehafvare under den nuvarande ställningen är-sålådes icke blott att -befästa -kejsardömets öf-, verlåtande medelst arf, utan ock .att ställa så till, att. -Frärikrike må så litet. som möjligt ärka detta öfverlåtande;. att vännerna må lignas, de likgiltiga vinnas, motståndarne görås modfälda, och alla, slutligen. bidraga att skydda den kejserliga ärftligheten från den storm, som otvifvelaktigt beredes densamma; för den dag då dess första länk bortfaller. Det är bedröfligt — och jag tror mig redan hafva sagt detta — att för att tillvägabringa detta förtroehde; detta nedtystande, denna förtviflan; ordningen, den centraliserade förvaltningen, sjelfva äran, och slutligen. den kommunala lagstiftningen icke synts tillräckligt verksamma, samt att man: haft behof af att i den allnjänna styrelsen införa å ena sidan undantågslagar, å den andra sidan militärmakten. i Ni har för öfrigt funnit, att det amendement, som:jag. önskade och förutsåg, nu har blifvit vidtaget i den strängaste jap ten af säkerhetslagen, nemligen7:de artikeln af denna lag. Regeringen skall ej kunna fritt förfoga öfver hvad man behagat kalla de nisstänktas? öde annorlunda än med en viss samverkan från domaremaktens sida; och utan alt öfverdrifva vigten af denna garanti, tror jag den likväl vara, någon. : Men det är isynnerhet de militära åtgärderna, som påkalla uppmärksamheten. Man frågar sig om de skola åstadkomma den dermed åsyftade verkan; om de äro af den art, att de kunna gifva kejsaredömets ärftlighet denna osömmade drägt, som kom våra fäder att utropa: ?konungen är död! lefve konungen!? Jag utbeder mig att i ett följande bref få med någon utförlighet behandla denna fråga.