Aftonbladet – 19 februari 1858, sida 2

sedermera omedelbart derefter utan ringaste genmäle låta densamma i vidlyftiga artiklar nedsablas och dervid endast med mycken sjelftillfredsställelse berömma sig öfver sin förundransvärda opartiskhet, att-tillsoch med någongång säga ett skarpt ord om bristande intresse och påpasslighet hos junkerpartiet, samt att svänga sig fram och åter med käck min och med: den lätthet, som är en naturlig följd deraf, att man är fri och ledig från principer och . positift syfte, så kan man lyckas att inbilla icke så få flyktiga tidningsläsare, att de se för sig ett blad, som till sin. verkliga halt och tendens är betydligt olika med de tidningar, som förut varit ämnade att bekämpa framåtskridandet och sopa rent för höga vederbörandes dörr. Hos så pass klokt folk som Svenska Fidningens ledare måste dock det medvetandet göra sig gällande, att bladet i sjelfva verket spelar en ganska lumpen rol, och liksom Svenska Minerva förr i verlden raljerade bort sitt onda samvete, så tjenar den grinigt skämtsamma ton, som Svenska Tidningen anslår, utan tvifvel att dölja obehaget af att utföra denna publicistiska krypskyttrol. Vi behöfva naturligtvis icke reservera. oss emot hvarje sammanställning för öfrigt mellan Svenska Tidningens ganska andefattiga och temligen enformigt återkommande grin samt Svenska Minervas ej sällan blixtrande qvickhet. Man har emellertid från . den sidan äfven förskaffat sig helt andra försänkningar inom pressen. Skandalpressen har varit en ganska kärkommen företeelse för dem som önska motarbeta frihetens sak; dels har den framkallat någon animositet mot tryckfriheten; dels har den låtit använda sig såsom ett beqvämt redskap i de makthafvandes hand emot den oberoende pressen. Huru skulle väl de, som ockra på den personliga smädelsen, kunna motstå påtryckningar och lockelser att möt Hederlig vedergällning gå hvilkas ärenden som helst. Man har sett det ena-skandalbladet efter: det andra börja med de skarpaste utfall så väl mot enskilta personer, som mot höga vederbörande. för att snart derpå i Madende på de senare anslå en helt förändrad tonart och visa sig såsom de tjenstvilligaste redskap, så snart det gällt någonting som legat den innersta viljan? ömt om hbjertat. Man har sett åtskilliga sådana metamorfoser och törde måhända ännu få se dylika, sedan det tyckes, som skulle -skandalskrifvareyrket härigenom blifvit upplyftadt till en näringsgren, der man anser sig kunna vänta dels smädelsens syndapenningar, dels omvändelsens nådegåfvor och dermed följande patronage och rekommendationer hos de stilla ilandena. : Det har under denna riksdag bäst visat sig, häru Svenska Tidningen och Folkets Röst, oaktadt den förres förakt för en dylik stallbroder och den senares illa dolda förargelse öfver Svenska Tidningens anspråk på att vara ett slags halfofficielt blad, i sjelfva verket dragit jemnt såsom ett någorlunda väl inkördt par, och (om man undantager jernvägsfrågan) uti nitisk samverkan förhållit sig inom pressen till hvarandra såsom t. ex hr Bildt och Ola. Månsson inom representationen. Vi skola i en följande artikel söka något -närmare belysa skandalpressens ursprung och väsende samt påpeka upphoöfvet till den eländigakotterifnaskighet, den egenkära och afundsämma -bagatellkritik inbördes: som sedan längre stid tillbaka underhållit kif och :groll inom den liberala pressen, hvartill man i hvilket annat-land som helst saknar något motstycke. Dessa båda företeelser gå betydligt längre tillbaka än den tid vi arbetat uti eller ens: med någon uppmärksamhet kunnåt följa det publicistiska sträfvandet; men de hasynts oss: så , märkliga och. beklagansvärda, att vi ej kunnat underlåta. att genom de källor, som äro tillgängliga i pressens: alster; söka förklaringen till. desamma. : Vi cha funnit, att det förnämligast är tvenne publicistiska personligheter, ur hvilka dessa: båda -missriktningar härleda sig, tvenne personligheter, som genom den karakterslöshet de visat och det. förräderi, hvartill de gjort sig skyldiga mot alla Partier och färger, skullei hvilket annat land som helst icke kunna på något sätt framträda i det offentliga; men som här ännu äro oförtrutet verksamma i de båda nyss antydda riktningarne. Vi förbehöllo, oss i förgår att få yttra ännu.några ord om J. 4. G:s artikel Också ett ord om det nya. statslånet. Innan vi 1 pr NYA ÖRE EET RE TS