FRANKRIKE. Monitören för den 13 dennes innehåller en irtikel, hvari uppgifves att kejsaren, som egt kännedom om komplotten och visste att fienler till samhället funnes, beslutit de senaste itgärderna redan före attentatet. Åtgärderna voro riktade mot 1848—1851 årens revolutionsyra, och lagen skulle med stränghet, men hofsamt tillämpas. Vidare innehåller artikeln, utt general Espinasses utnämning icke skall medföra någon förändring i politiken, och att regeringen anser några ytterligare åtgärder icke erfordras. Den kommission af lagstiftande kåren, som till pröfning förehaft lagförslaget om repressivåtgärder för den allmänna säkerheten, beättas, i strid med hvad som förut uppgifvits, hafva föreslagit fyra -amendement. Ett af lessa skall gå ut på att inrikesministern eger illämpa lagen endast i det fall, att prefeken och generalbefälhafvaren inom departenentet samt generalprokuratorn eller den kejserlige prokuratorn samtyckt till åtgärden; ett uinat amendement föreslår, att lagen skall vara gällande för en tidrymd af sju år, hvarfter lagstiftande kårens samtycke erfordras för dess prolongerande. ENGLAND. På interpellation i öfverhuset af lord Carvarvon rörande tiden, då regeringen ämnar nkomma med den utlofvade reformbillen, varade lord Granville, att regeringen står ast vid sitt beslut att inkomma med en dyik bill, men att det måste öfverlemnas åt henne att sjelf bestämma den lämpligaste tiJen dertill. SPANIEN. Uti Katalonien hade på flera orter oroligheter utbrutit, hvilka härledt sig från arbetarnes fordringar på förhöjd aflöning. TURKIET. Porten har nu, liksom förut den österrikiska regeringen, utfärdat en cirkulärdepesch till sina representanter hos de stora makterna, hvaruti turkiska regeringen redogör för sin ståndpunkt vid afslutandet af Donau-sjöfartsfördraget. . Enligt underrättelser från Konstantinopel af len 6 dennes skall turkiske utrikesministern Fuad pascha representera Porten vid de förestående pariserkonferenserna. Hayder-Effendi har afrest till Marseille för att med en egenhändig skrifvelse från sultanen till kejsar Napoleon begifva sig till Paris. Frågan om Suezkanalen har förevarit uti divanen, hvarvid det beslut fattades, att Porten står fast vid Redschid paschas svar till hr Lesseps. Hufvudinnehållet af detta svar var, att ön Perims förlust varit en omedelbar följd af Suez-kahalförslaget, och att Portens intressen fordrade, att denna nyckel till Röda Hafvet återställes till sin rätta egare, innan Porten inlåter sig på vidare . underhandlingar rörande det ifrågavarande kanalförslaget. I anledning af den ihållande starka kölden, hvaraf de fattigare klasserna lidit oerhördt, hade sultanen anvisat en summa af en million piaster till deras understöd. Dessutom skedde stora allmänna insamlingar för att lindra eländet. Snöstormarne hade fortfarit en hel månad. Befolkningen hade lidit oerhördt, och många menniskor hade dött af köld. Sultanen sjelf har haft det missödet att blifva insnöad i sitt palats. De franska soeurs de charite hade sökt komma de olycklige till hjelp. Halim pascha afgår med en styrka af 10.000 man till Bosnien. Achmet pascha har blifvit afsänd till Arabien. Uti Moschul svärma roflystna arabhorder ända intill stadens portar. Från Smyrna berättas, att de oerhörda snöfallen uti det inre af landet förorsakat flera olyckor, hvilkas beskaffenhet dock ej närmare uppgifves. Invånarne uti den af Ryssland genom senaste fredsslutet till Turkiet afträdda staden fsmail och landet deromkring hafva , genom ryska emissarier blifvit uppmanade att sälja sina egendomar och begifva sig till Bessarabien. Man hade gjort dem de mest lockande löften. Omkring 40,000 personer hade redan antagit förslaget, och till våren skulle denna ansenliga utvandring från turkiskt till ryskt område försiggå. Sedan skall Ryssland icke försumma att skryta öfver att kolonierna uti de till Turkiet afträdda landsdelarne längta ter att återkomma under Rysslands faderliga välde. v