Aftonbladet – 17 februari 1858, sida 2

Gå till venster! Gå till höger!) åt de framför oss befintlige vandrarne, som skyndsamt drogo sig åt sidorna och. pressade sig mot husens väggar, för att undvika kollision .med den hastigt framrullande vagnen. ; Plötsligt stannade vårt. åkdon. -Ett Tångt tåg af kameler (dromedarer) kom fram ur. er tvärgränd och stängde vår väg, emedan den ena kamelen var bunden efter den andra med ett rep. Omsider blef vägen fri igen och efter ytterligare några: smärre uppehåll för mötande lastkärror eller dylikt kommo vi fram på den s. k. konsulsplatsen, en vidsträckt, aflång fyrkant, omgifven af vackra konsulatshus och europeiska hoteller. o På ett af dessa sistnämda voro rum bestälda åt oss, så att vi lyckligen sluppo att springa från hotell till hotell liksom de stackars passagerarne från Indien, som öfver Suez och Cairo samtidigt inträffat i Alexandria. Från vår balkong, som vette mot konsulsplatsen; hade vi under de första timmarne efter vår ankomst en ständigt omvexlande ;njutning af att betrakta det rörliga, ovanliga skådespelet utanför. hotellet, . Än väcktes vår förundran af en arabisk fru, som sakta vandrade fram med ansigtet upp till ögonen betäckt af en hvit duk och för öfrigt inhöljd i en svart sidenmantel, som af vinden blåstes upp såsom en balong och gjorde henne lik ett oformligt spöke. Ån sprängde en beduin på en eldig häst öfver platsen och var inom ett ögonblick försvunnen. En larmande grupp af turbanbärande figurer ådrog sig dernäst vår uppmärksamhet. Det lät för våra öron som det häftigaste gräl, och vi befarade, att det snart skulle öfvergå till allmänt handgemäng, Det var dock blott en vänlig uppgörelse af ett köp, enligt hvad man sade oss. En vattenbärare med sin fylda skinnsäck på ryggen stapplade kring och bjöd ut sin mustiga dryck