Aftonbladet – 12 februari 1858, sida 3

vwhnea Deuvlver uppvisa betyg på nagon viss genomsången kurs. Likväl böra de om möjligt söka inhemta sina kunskaper äfven i dessa ämnen vid möj!igen tillgängliga skolor. Icke heller är eleven förbunden att genomgå-dessa sina kurser i någon viss bestämd del af landet, eller i någon viss särskilt form af landtbruk (style of farming). Dock förbehålla sig examinatorerne rättighet att pröfva de uppvisade betygens tillräcklighet och den myndighets fullgodhet, som desamma utfärdat. Hela kursen bör icke omfatta mindre än fyra år: två för de teoretiska studierna och två för de praktiska. Eleverna böra allvarligen uppmanas att först senomgå de förstnämda och således först när de strustat sig med de kunskapsmedel, hvilka af en ämplig teoretisk undervisning kunna vinnas, öfvergå till den praktiska kursen. I händelse alltså den teoretiska kursen först genomgås, har en studerande rätt att fordra examen i dessa ämnen, innan han öfvergår till den praktiska kursen eller farmen. Eleven må dock hafva rättighet att alternera med åren för den teoretiska och praktiska uudervisningen: likväl får han ej egna mindre än ett år i sender åt de begge olika kurserna. Eleven må ej börja någon del af kursen förr än vid 17 års ålder. Han kan således först vid 21 års ålder erhålla diplom. Följande ordning synes vara den lämpligaste i och för genomgåendet af den vetenskapliga kursen: Första året: Sommaren — Naturalhistoria 3 månåder. Botanik 3 månader. Vintern -Agronomi 6 månader. Kemi 6 månader. Veterinärlära 6 månader. Andra året: Sommaren — Naturalhistoria 3 månader. Analytisk kemi 3 månader. Vintern — (Agrikultur) agronomi 3 månader. Teknologi 6 månader. Landtbruksmekanik, landtbruksarkitektur och landtmäteri 6 månader. Denna anordning af ämnena är hufvudsakligen uppstäld med afseende på den förnuftigaste följden af desamma, eleven dock obetaget att följa hvilken annan ordning som helst, blott han kan uppvisa betyg öfver sitt deltagande i de bestämda ämnena under bestämda tidrymder. Genom antagandet af den föreslagna ordningen vinner han dock den fördelen, att han kan få undergå examen omedelbart efter slutad kurs, vid slutet af vinterterminen, samt vidare, att han för det andra årets agrikulturstudier kan använda de studier i botanik och naturhistoria, han under första sommaren förvärfvat. Särskilt förordas, att två vintrar användas till agronomistudier. Komiten fullgör slutligen det densamma ålagda uppdrag, då den framlägger listan på det utsedda examensutskottets ledamöter i Agrikulturens teori och praktik, mekanik och landtbruksbyggnadskonst: Professor John Wilson samt trenne särskilt nämda utmärkta män, alla hörande till ofvannämda komite. Botanik: Professor Balfour. Kemi: Professor Thomas Anderson. Naturalhistoria: Professor Allman. Teknologi: Professor George Wilson. Veterinärkirurgi: Professor Dick. Afvägning och landtmäteri: Tvenne särskilt nämda män af komiten. Bokhålleri och räkenskapsföring: D:o d:o. Jag har meddelat er detta dokument fullständigt, emedan jag anser det vara karakteristiskt för skottarne och deras uppfattning af ungdomens uppfostran till praktiska yrken. Att jag till och med anfört namnen på medlemmarne af examensutskottet, har skett för att visa, hurusom man ansett åtskilliga af Skottlands förnämsta professorer böra döma, ej blott öfver den unge vetenskapsidkarens, utan äfven öfver den unge landtbrukselevens insigter. De män, som stå bakom de här angifna namnen, torde väl ej vara kända af någon större del af er publik; för våra auktoriteter der hemma torde dock, åtminstone de fem första, vara bekanta, såsom hvar och en i sitt fack utmärkte professorer i Edinburgh. Utan att ingå i någon undersökning af de här framstälda åsigterna, hvilka bäst öfverlemnas åt dem som njuta lyckan att hafva våra unga svenska landtbrukselevers yrkesuppfostran om hand, torde det dock tillåtas mig att framställa några af de åsigter, som bekantskapen med de här meddelade fakta framkallade. Att, såsom jag ofvan nämt, Skottlands allmänna landtbrukssällskap inbjuder det Edinburghska universitetets. professorer att bilda en examenskomit för de unga landtbrukselevernas pröfvande, och att dessa professorer sätta sin ära uti att fullgöra det uppdraget, torde mer än något annat bevisa — hvilken aktning landtbruket såsom yrke inom Skottland åtnjuter och hvilken vigt fästes vid landtbrukarnes förnuftsenliga uppfostran. I de iakttagelser, jag i våras offentliggjorde rörande förhållandena i detta afseende i Tyskland, vid Eldena), framskymtar antydningsvis, hurusom äfven der en viss landtbrukets och universitetets vexelverkan börjat visa sig åtminstone så till vida, som landtbruksinstitutet och universitetet i vissa ämnen delade både lärare och lärjungar. Man skulle kunna säga, att universitetet håller på att flytta ut på landet, på samma gång som landtbrukaren börjar få en del af sin uppfostran på samma ställe, der förut endast de lärda, presterna, magistrarne o. s. v. hade medborgarrätt. Af de ofvan gjorda antydningarne torde åter framstå, hurusom man i Skottland i visst fall gått ännu längre. Ovilkorligt måste man i och med bekantskapen med dessa förhållanden väckas till nya förhoppningar om verkliggörandet af den i nyare tider till allt starkare makt utvecklade aningen om en pågående ombildning af undervisningsväsendet till uppfostringsväsende, med lifvet sjelft och dess arbeten till föremål i stället för glosor och glosor och glosor... Frågan är djupt invecklad, och det kan icke falla mig in att här vilja försöka komma fram med några vidlyftigare framställningar i den vägen. Men uppenbart är mig dock, att begreppet universitet är under ombildning och utveckling, allt under det att de särskilta menskliga verksamhetssfererna alltmer närma sig hvarandra, arbeta sig in i hvarandra, förbrödra sig med hvarandra, och det på samma gång som arbetets fördelning tillika fortgår. Fortgår rörelsen uti ifrågavarande fall med samma makt och med samma fart som under, de sista årtiondena, så skola snart nog våra universiteter, fill och med i ett så långsamt vaknande folkmedvetande som vårt, uppenbara sig såsom medeltids-institutioner, i hvilka den nyare