Aftonbladet – 9 februari 1858, sida 3

mödan vara nära nog förspild på de omkring 7 tunnland, söm tpptagits längre in på mössen å eh trakt; som odlarne benämt Orrslättan. Der ligger hvitmössän fära nog i dager under ett tunnt äskläger efter den ytterst svärbrända mössah, och der räg brodden för 14 dagar sedån visade sig vacker öch fenm, ä deh nu förvissnad: och ttplänad ttomhåBra tvinahde strån; på alnslänga atstånd från Hvar-) andra. Så har det gått några år, men de flitiga och ikardiga bröderna haåfva ej heller der låtit sig afskräckas; de hafva sökt bot deremöt uti att påföra lerjorded från skogsatloppsdikets uridrå läger. Så hafva de till en början påfört, der de det tnöähumnit, ett lass på qvadratfamnen; och Chur tunnt detta påförda lager är och ehuru otjenlig leran syös vära, såsom utgörande så Kallad blålera, så har döck erfarenheten lärt derh att få detta arbets: och tidsödande sätt äfven på hvitmossan skördar kunna erhållas, ehuru klena. Bättre lera har hittills icke funnits ätt tillgå och sand saknas alldeles på 2 mils afstånd. Jordegarne utlofvade dock på min framställning denna tag åt de redliga odlarne, som, samvetsgrannt nog, näppeligen dristat att bortföra den otillräckliga dikesleran, att för försököts lättare utförande få upptaga en enkom lertägt på en närmare belägen slättmark i skogsbrynet. Dessutom bör tilläggas, att bröderne Fredriksson inom de 7 åren redan uppfört en gemensam bostad med livar sin stuga för de tvänne hushållen med en liten kammare dertill, källare, Visthusbodar, loge med 2:ne golf, stall och fähus; alla dessa hus sniå öch i förhållande till afkastningen, men snygga och ändamålsenliga. .Timret hafva de sjelfva huggit, bräderna sjelfva sågat för hand,-spislarne och bakugnärne sjelfve murat. Om sommaren finner solen dem vid sin uppgång på fältet och der arbeta de ännu, sedan hon lyser en. annan verldsdel. -Om vintern förtjena de dagspenning med famnhuggning under dagen och på qvällen med korgflätning; och så bereda de en tarflig utkomst för 10 hemmavarande personer, deraf 6 små barn. Af förra grödan hafva de kunnat sälja inalles 4 tunnor hafra. Hvem måste icke röras af denna idoghet, sparsamhet och förnöjdhet med en ytterst ringa lott! De känna saknaden af tillgångar endast för ett mål: odlingens fulländande, hvarifrån de, äfven dem förutan, dock ej vilja afstå. Å Landthushållningssällskapet, som egentligen icke lemnar belöning för nyodlingar, beslöt dock i anledning af denna utomordentliga odlingsflit att tilldela bröderna Fredriksson hvar sin silfvermatsked samt 50 rdr rmt hvärdera ur sällskapets kassa, hvarjemte sällskapet skulle hos K. M. anbefalla de idoge odlarne till erhållande åf någon allmän belöning. 4 RN UTRIKES. Dagens södra snällpost medförde tidningar från London af den 3, Paris, Brissel och Berlin af den 4, samt Hamburg och Köpenhamn af den 5 dennes. DANMARK. Den bulletin öfver konungens tillstånd, som utfärdades den 5 dennes, förmäler att Hans Maj:t hela dagen förut lidit. mycket. af hostan, som -likväl efter midnatt -aftog,hvarpå febern minskades :och bättring inträdde. I torsdägs förhandlades första gången i riksrådet frågan -om anslag till. Köpenhamns befästande på sjösidan. och -om befästningar på flera punkter af monarkien. Tscherning motsatte sig planen, hufvudsakligen emedan han ansåg platsen vara illa vald till en hufvudfästning.: En hufvuddepot bör förnämligast afse att vara tillgänglig för landtarmåen J: och icke såsom Köpenhammnligga på: landetsfarligaste gräns. Under sitt föredrag fick-talaren tillfälle att uttala sig för möjligheten af en tunnel icke blott under lilla Bält utan äfven under stora Bält och att yttra. sig om sådana tunnelärs inflytande: på hela det danska. försvarsväsendet. Sedan derefter krigsministern och kapten Lehman sökt försvara förslaget och A. Hage motsatt sig. detsamma, återfick Tscherning ordet och bemödade sig att bevisa, det en hufvudoch. -residensstad aldrig -bör. vara en fästning: emedan det -alltid gör ett dåligt intryck; då regeringen: måste flykta från staden; ochdet måste den, om den ej skall afstängas från det öfriga landet, då hufvudstaden cerneras. Han erinrade dessutom, att man-icke skulle slippa med de i förslaget äskade summor, då befästningarne erfordrade garnison och underhåll. Man hade od afslutat diskussionen, då plenum uppöstes. : RR. Fr Jä TJ AA VRT Me kg fn And år bt Jat FRANKRIKE. Monitören redogör utförligt för. senatens session den 3 dennes; då dekretenrörande regentskapet--inkommo till detsamma. Det första dekretet, som definitivt utnämner kejsarinnan till regentinna, förklaras och utlägges genom ett bifogadt kejserligt. budskap, hvaruti upphäfvandet af: det i senatsbeslutet den 17 Juli 1856-gjorda förbehållet för kejsaren att framdeles närmare härom förordna motiveras genom önskan att gå den allmänna meningen och kejsarens personliga känslor till. mötes;. Budskapet innehåller dessutom stadgandet i. det förra senatsbeslutet; att; i händelse af kejsarinnans frånfälle; de franske prinisarne skola inträda i hennes ställe i-en-Å lighet med franska successionsordningen.. Genom det andra dekretet tillsättes ett. hemligt råd, hvars uppgift -budskapet: förklarar bestå uti.att tagas till råds rörande de storastatsfrågorna och genom studerandet af regeringens pligter och behof förbereda sig på den vigtiga roll, som möjligen är detsamma förbehållen, d. v. s. att i-händelseen minderårig kejsare sbestiger tronen, tillika med:1de båda i successionen närmaste franske prinsarne, utgöra ett regentskapsråd, såframt ej kejsaren genom en officiel handling utsett ett annat sådant. fi sr osne Den rättighet kejsaren förlänatprins: Jerömevatt bevista ministerrådets sammanträden och att i kejsarens frånvaro der föra ordet, betraktas i Paris såsom en godtgörelse för det itt kejsarens farbroder icke erhållit någon plats i det nyligen tillsatta hemliga rådet, hvaröfverden -åldrige---prinsen lärer funnit sig sårad. ; SR