Aftonbladet – 4 februari 1858, sida 3

skola, såsom osäkra, inom linien föras samt, hvad låneköltoren -atigår, afgifva Yttratide angäenderrde fordringar, sörA af kontorens direktioifer hos bankoutsköttet föreslås till afskrifning. Reservation af hr ; Hagströmer. d rs GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och Adels. Klockan 6 e., m. fortsattes föredragningen åf förra afdelningen af lagutskottets utlåtande nir 61, med förslag: till sförfattning; angående vissa. förändrade föreskrifter. i afseende å dem, som omfatta villfarande lärax fi Dervid uppträdde först hr von Koch, med: förklaing, det hamn icke; såsom några gjort; kunde klaöra utskottet derföre att detnw-ändrat åsigter, hvilet varit nödvändigt, för att gå de trenne ståndens, uti återremisser. uttryckta opinion. till mötes... Ehuru talaren i många hänseenden icke kunde instämma med utskottet, och ansåg att väsentliga anmärkningar mot förslaget kunna göras, samt att-åtskilliga bristers afhjelpahde vore önskvärdt, ville han dock biträda förslaget, emedan fördelarne vore, öfvervägande då man betraktade bristerna. uti det nu rådande tillståndet. Dessa fördelar voro hufvudsakligen: 1:o att genom förslaget bortfaller straff för affall och 2:0 att man derigenom får mot proselytmäkeri ett straff, som kan tillämpas. På grund. deraf trodde talaren äfven att förslaget gillas af majoriteten, och att minoriteten utgjordes af dem, som önskade nästan oinskränkt religionsfrihet. Den omförmälda andra fördelen vore högst vigtig, emedån man derigenom erhåller ett band, t. ex. på sådana förderfliga sekter, som mormonerna, mot. hvilka man hittills med. fördel användt konventikelplakatet;. meh om nu äfven detta borttages, återstår allenast-landsförvisningsstraffet, för hvilket dessa icke ega någon fruktan, alldenstund de gerna utvandra till sina bröder i Amerika, genom hvilkas utsända apostlar de blifvit omvända: Med tillkännagifvande: att hamicke ville så hålla på de anmärkningar han komme att göra, att antagandet af förslaget derigenom förhindrades, och med uppmaning till öfriga anmälda tälare att följa exemplet, företog sig hr v. Koch en granskning af förslaget. f Stadgandet i1S om utstötande ifrån församlingen vore särdeles vidrigt; isynnerhet som-23 stadgar, att de utstötta, oaktadt deras skiljande från kyrkan, skola betala sina afgifter till densamma. Detta rörer dock mera form än saky ty man kan ej antaga, att man fortfarande :skall lemna sådana personer åt sitt öde i andeligt hänseende; och om ej Kongl Maj:t kunde ålägga presterna-att taga hand om dessa villfarande, torde vid en blifvande riksdag en lagstiftr ning i detta afseende vara af nöden. 1.5 2 mom. är särdeles olyckligt redigeradt och uppstäldt, då det: stadgar att en person, som ej fylt 18 år, skall söka! Kongl. Maj.ts tillstånd att undergå. förhör, varnin-:; gar m. m. Dock, som talaren vore öfvertygad, att : lagen i denna del till. nästa riksdag sällan komme ; att tillämpas, ville han icke härutinnan. föreslå når gon ändring. Efter några anmärkningar: mot. sistå mom. 2 och 3 S4 föreslog talaren, att slutmeningen i 4 skulle ändras till: bekännare åf främmande troslära, hvilka enligt kongl. brefvet den 24 Januari 1784, hafvavreligionsfriketv, tyvdet kunder välricke vara ut skottets mening, att undantaget skulle gälla allenast för inkommande främmande trosförvandter, men icke för inom riket födda! 5 4 ansåg talarei öfverflödig, då man antager:4 och-6 4 emedan det vore -orimligt-stadga straff för främmande-religions bekänmard, som; under det några lutheraner händelsevis äro tillt städes, :håller-talireligiösa ämnen, hvilket ofta kunde inträffa,: utan någon sådan afsigt; som-denna författning afser: Skulle likväl denna f-qvarstå; föreslog talaren att 2-mom:.10-6 skullevändras till: sAtal ter 4-och 5 8 må ej anställas -ete. f General: Lefrens anmärkning, att det icke vore ; konseqvent att borttaga landsförvisningsstraffet för öfvergång till främmande-troslära, men bibehålla det för andra brott; bemöttertal: med sden-upplysning, att K. Met föreslagit landsförvishingsstraffets borttagande för ala brott, och tordedet icke töfva länge, innan utskottets: förslag i denna fråga hvilade på ståndets-bord. Slutligen förklarade tal., att han ansåg ändringen af:10 f-alldeles hödvändig, Henden påyrkade förändringen -aföfriga SS-måbero på det understöd hans ahmärkningar kunna erhålla: i Friherre Creätz sansåg, att! några förändringar; i likhet med stadgandena i norska dissenterlagen, vore nödvändiga samt att i-1 efterrordet domkapitlets bör inflyta-uttrycket ofördröjligen, på det icke deny som vill utträda ur församlingen, måtte genom pre sterskapet derifrån under flere år-hindras. Vidhålk lande-sin å förmiddagen: gjorda anmärkning i afseende å 10 f-sista: mom; instämde talaren med hr von: Koch om borttagande af. 5 4r a Hr Carlheim-Gyllenskjöld yrkade afslag; emedan förslaget i lagstiftningen inför en grundsats; som i Sverge-från -hedenhös aldrig gjort sig gällande; nem: ligen att det vore likgiltigt, om man har någon re: ligion eller ej. Kongl. förslaget hade åtminstone det stadgande, att man skulle få öfvergå till annat krist: ligt samfund. Det skulle våra olyckligt om ett land; som hittills bevarat sin tro ren, skulle lättsinnigt an: taga ett förslag, som sjelfva.dess försvårare med: gifvit vara behäftadt med så många brister, och föreslog talaren slutligen antagandet af domprosten Brings förslag, dock med borttagande redan nu.af landsförvisningsstraffet. i Hr jerta yrkade, att såväl-den 4 som 5 måtte borttagas, emedan den förre lade hinder i vägen för den fria forskningen, vore ett medel atttillintetgöra trosfriheten och verka ett tillbakaskridande till förra tiders mörker. Alla de största tänkare skulle derigenom kunna dömas till fängelser och böter. Den senare vore orimlig, emedan en person, tillhörande en främmande religion, enligt den kunde straffas för ett moraliskt föredrag, som icke innehöll något emot den lutherska trosdogmen stridande. I öfrigt ansåg talaren den kongl. propositionen. bättre än stadgandet i 1 , som tillät att man icke tillhörde något religionssamfund. Hr von Kochs anmärkning mot 10 s biträddes af. talaren. Hr G. Cederschiöld förklarade, det-man icke borde klandra utskottet derföre-att det-ändrat.åsigter; och; man bör-anse det vara en lycka,..då man kan säga sig med hvar dag blifva klokare. Efter den anmärkning mot:3 ; att man dervid sett mera på pre; sternas inkomster än laglydhad, samt mot 5, Kvari ordet der-förekommer-i stället för ;oaktadt; .vidhöll talaren sin på förmiddagen gjorda anmärkning. mot. 2 mom, 10 samt yrkade i öfrigt bifall till förslaget. GrefverE. Sparre beklagade, ätt man å ena sidan beskyllar utskottet att hafva gått för långt i reglementering och att hafva tillknutit banden ännu hårdare, men å andra sidan tillvitar det lättsinne ; detta, visar just, -hurw svårt det är att göra allavtill viljes. -Man har sagt, att man ej bör medgifva! ut-; trädande ur kyrkan; med mindre den wnutgående slu-; ter sig till ett annat kristligt samfund, -men-o: denne icke vill göra det, vinner väl kyrkan nå-; got. på att behålla. en. sådan, medlem. inom, gitt sköte? Vinner. kyrkan. på att med: våld. qvar-, hålla .den,..sommed... fräckt —.föraktr-bespottar. dess lära? Om. man. icke .medgifver : utgång.: utan att.-stadga, att.de skola, öfvergårtilk annat, kristligt. ssmfund, så skall. man komma. att inom: