Aftonbladet – 4 februari 1858, sida 2

Konspiratör mot konspiratör. : Kejsar Napoleon ärsstadd på: bönhäsjägt. Had vill icke längrelida några fuskare i sitt gamla och med framgång idkade yrke. ; — Han har låtit hos Englands och koret styrelser yrka, att vissa från Frankrike och Italien landsflyktiga personer må fördrifvas äfven ur förstnämda tillflyktsländer, emedan! han -förmenar dessa personer förehafva brotti. sliga stämplingar emot honom... Attså är, har kejsaren ännu icke förmått bevisa. Hans polis har visserligen sökt hjelpa honom derutinnan. Den har under ransakningen rörande jPianoris kompanis: tillämnäde mordförsök I påstått, att f. d. ledamoten af franska republii kens styrelse, Ledru Rollin, vidtalat en fransman att föröfva ett sådant brott. Ledru Rollin upplyste att denne man vär polisens egen I agent, som hade kommit: till Ledru Rollin med mordförslag och blifvit afvisad. Franska polisen har vidare under samma ransakning förebragt några bref, innehållande iförtäckta ordalag föreskrifter om ett attentat, och skrifna ehligt föregifvande af italienske landsflyktingen Mazzihi, men den har ingalunda visat att brefven i sjelfva verket voro skrifna I af honom. Slutligen har den i dessa dagar utspridt, att Victor Hugo, Louis Blanc, Ledru Rollin och Mazzini, alla uppehållande sig i England, skola haft andel i-detsenaste mordförsöket, men härom har ännu mindre någon bevisning förebragts; ja, icke ens skuggan af sannolikhet finnes för handen. Tvärtom blir det med hvarje dag uppenbarare, att Orsini och Pierri gjort mordförsöket på egen risk och räkning och i strid mot Mazzinis åsigter. Att stämplingar mot kejsarens lif eller krona förehåfts i Schweiz är hittillsdags alldeles obekant för verlden. Enär således det icke kan visas, att de främmande politiska flyktingar, som stadigt vistas i England och Schweiz, gjort sig skyldiga till stämplingår mot franska kejsaren, så lära de båda fria folkens regeringar icke kunna foga sig efter hans franska majestäts yrkande om vissa oskyldiga patrioters förvisning eller om j: införande af strängare uppsigt öfver de politiska flyktingarne i allmänhet: Englands och schweiziska. republikens regeringar hafva ett särdeles pikant argument att använda i sitt svar å franska kabinettets not. Den engelska. kunde säga: konung Ludvig Filip har icke yrkat prins Louis Napoleons förvisande ur England, när han der förehade stämplingar mot Ludvig Filips krona. --Och den schweiziska kunde säga: vi uppbådade våra härar och rustade oss. till strid för flyktingen prins. Napoleons säkerhet, när han-hade Sjört inbrott i Frankrike, uppviglat folk och soldater mot den laglige konungen och sedan tagit sin. tillflykt till. Schweiz. Vi föreställa oss att det skulle göra mången något nöje att erinras. om sammanhanget med nuvarande franske kejsarens beryktade attentater? i Strasburgoch Boulogne, vid hvilka han personligen uppförde sig så, att han i många påföljande år gick och gälde i hela verlden som en ytterst obetydlig personnage, för att nyttja ett lindrigt uttryck. pm Louis Napoleon upfostradesoch vistades länge i Schweiz. Allt ifrån sin kusins, hertigens af Reichstadt död -var han sm store farbroders legitime arftagareoch släppte aldrig ur tänkarne Frankrikes krona. Det häftiga motstånd, Ludvig Filips inkräktningar på julidagarnes fribetsdrömmar rönte hos den demokratiska delen af franska nationen ingaf L. Napoleon hopp att lyckas vinna sitt mål. Hanbörjade år 1835. att, sätta sig i förbindelsemed åtskilliga, mestadels ur tjenst varande officerare från Napoleonska tiden och öfverenskom med dem samt med sin närmaste omgifning att försöka en militäruppresning. Alla förberedelser dertill gjordes i Schweiz, och derifrån begaf Napoleon sig år 1836 öfver franska gränsen till Strassburg. I denna stad, der hah hade vunnit chefen för ett artilleriregemente och trodde sig hafva, genom en gemensam väninna; äfven . yunnit kommendanten, klädde han ut sig i en hatt som liknade hans store farbroders, spände på sig värjan som denne burit vid Austerlitz, bängde på bröstet färbrodrens hederslegionskors och prins Eugåne Beauharnais kraschan; samt lät bära framför sig en gammal fana från Wagram: Så framstälde han sig för detnämda artilleriregementet, som på sin öfverstes uppmaning beslöt att följa honöm. Han marscherade till kommendantens bostad och tog honom på sängen, men när: denne mot förmodan visade sig bestämdt af-: vog och rådde Louis. Napoleon att vändajl hem till sitt igen, tappade tronpretendenten : alldeles kohcepterna, så att när han skulle: marschera. ifrån kommendantshuset till ettinfanteriregementes kasern. för att äfven upp-: vigla detta, tänkte hair icke på hvart han: gick, utan-.ledde i distraktion sitt regemente in i en trång gränd, der det icke kunde operera, och när han var med halfva styrkan inkommen på infanteriregementets kaserngård, blef han ytterligare genom en officers motstånd så förbryllad, så helt och hållet ur stånd att leda rörelsen, så bokstafligt handfallen,. att-han slutligen lät af några karlar mota sig . in i ett hörn och der fasttagas samt bortbä-: ras; hvarmed detta revolutionsförsök, som räckt ett par timmar, fick ett snöpligt slut. . Prinsen behandlades helt skonsamt och ! skickades genast till Amerika; franska rege-l ringen brydde sig ej vidare om honom. I Juni månad 1837 återkom han till Europa och uppslog ånyo sina bopålar i Schweiz. : Franska regeringen fick underrättelse att han) der fortsatte sina stämplingar, och för att fö-) rekomma, att han skulle ånyo göra ett revo-: lutionsförsök, fordrade den af schweiziska re j i l