Aftonbladet – 3 februari 1858, sida 3

tGrefve Lijeeromt2 förordade utskottets iörstag. För det kristliga lifvet är det af ingen vigd att ändringar i nu gällande författningar vidtagas, icke heller för affällingatne, ty dessa hafva nuw det bästa bpelram att motsätta sig. gällande ordning och att vidhålla sina: villomeningar, hvilka de törde komma att frånträda och återgå till k n, om de derifrån b vit skilda, men för ståt och kyrka är en förändring af Kögsta vigt, för att vinna enhet inom kyrkan och undanrödjaralla ämnen till strid. : Hr RB T.Cedersökiöld förkastade förslaget, emedan det innefattade en. fullkomlig revolution mot våra grundlagar, derigenom att det tillät en svensk rmedbörgare att icke längre. behöfva hafva någon religion eller tillhöra någon kyrka, men ändock, enligt 2:dra , medgat honom rätt att blifva vald till riksdagsmany-derförevatt han icke tillhörde något främmande religionssamfund. Äfven om detta skäl icke vore tillfyllest för ogillandet af förslaget, ansåg talaren detsamma icke allenast legalisera utan tilloch med uppmuntra personer att icke. tillhöra någonri ligion. Skall ock affall tillåtas, bör sådant ic medgifvas förr än han tvppnått stadgad ålder. Friherre Ahlströmer! föreslog att rubriken skulle ändras, på det sätt, att ordet villfarande lära skulle utbytas mot en från den evangelisk-lutherska afvikande lärav, samt ingressen till attningen erhålla en dermed förenlig redäktion. Tal. ansåg sådan förseelse, som i 4:de , angående offentligt förkunnade af villfarande lärosatser omförmäles, icke -böra hafva annan påföljd, än som i I1:sta, 2:dra och 3:dje 35 betämmes: hvarjemte 5:te , angående bekännare af främmande tröslåra, hvilka uppträda för svens kyrkans medlerämar, börde Helt och hållet utstry kas. Efter några ytterligare anmärkningar, som kunnå föranledas af de nu gjörda framställningarne, yrkade tal. bifall till förslaget med de ändringar tål framkastat. Hr Lefren instönide med hr Tersmeden och friherre R. Cederström, samt anhöll om proposition Om ufslag, med: domprosten Brings reservation såsom kontraproposition. Ståndet! åtskildes för att kl. 6 åter sammanträda. Presteståndet, Efter förrättad protokollsjustering föredrogs lagutskottets utlåtande, n:o-61;7 angående en utvidgad religionsfrihet, hvarvid: prosten Melander ytträde, att det nya förslaget är mera vådligt än den kungliga propositionen, och. ville tillstyrka bifall till dömprosten Brings reservation. Prosten Lagergren instämde... Prosten Emanuelsson Fisade, att det nya förslaget har betydligt företräde! framför den kuögliga propositionen uti--flera afseenden, och ansåg nu gällande lagar -om -landsförvisning för affall våra vida kärlekslösare.än hvad här föreslås. Nu hafva vi inga lagar, tycde som finnas äro -åfdew stränghet, att de ieke-kunna tillämpas. Ju längre man dröjer; desto större. blifva fordringarne. Att uppskjuta alla åtgärder. vore. högst vådligt; -hvarföre talaren tillstyrkte bifall; till. .det framstälda slaget. Domprosten Bring sökte deremot att visa, det utskottet nu i sina bestämmelser gått längre än det kungliga förslaget. Talaren. fruktade, -att -dordning och Jlaglöshet skulle blifva. vida. större om förslaget antages, emedan det är i högsta grad ofullständigt och föreskrifter saknas för en mängd vigtiga-fallsom uppkomma, och ansåg fordringarne en annan gång omöjligen: blifva större än nu, då det föreslås att medgifva hvem som vill att öfvergå till ;hvad.religion -som-helsteller blifva utan religion. -Talaren yrkade att utskottets förslag måtte afslås... Prosten Sonilen erkände utt någon likhet .förefinnes emellan begge förslagen; men fann dock, att flera föreskrifter och bestämningar iu voro tillkomna, tillika med åtskilliga ansvarsbestämmelser, hvilka gjorde det nu ifrågavarande mera antagligt. -Talaren ansåg utskottets förslag böra antågas, enär derigenom efter hans åsigt en förbättring i det närvarande. tillståndet: otvifvelaktigt skulle: uppkomma. . Prosten Ståhl instämde i-allo med..dompråsten Bring, och yrkade antagande af nyssnämde reservants förslag... Domprosten Björling framhöll pröselytmakarnes djerfva framfart och yrkade hifall-till domprosten Brings reservation. Professor Carlson trodde att kyrkan skulle: komma att utveckla en större andlig kraft, om den blefve mera skild från staten, och upptog till vederläggning åtskilliga af de anmärkningar, som blifvit gjorda emot utskottets förslag, samt yrkade bifall med blott följande förändring i I 4:3 ordålydelse: Vill någon från svenska evangeliskt-lutherska. kyrkan till annat kristet religionssamfund öfvergår etc, i Prosten Kuren amsåg ingenting kunna vinnas.geuom åntagande af utskottets förslag, och-villes bifalla domprosten Brings reservation. Biskop Annerstedt: Om gällande lag i tid med viss måtta blifvit tillämpad, skulle vi ej stått på den punkt vi nu stå. Talaren framstälde en utförlig kritik af det framlagda förslaget och fästade särdeles vigt vid de vådör, som af dess antagande skulle-uppkomma för staten, Samt yrkade afslag af-betänkandet och bifall till-domprosten Brings reservation. Domprösten. Knös ansåg det framlagda förslaget hvårken stå på evangelisk-luthersk grund eller stå i harmoni med gammal svensk: lagstiftning, och yrkade bifall till domprosten Brings förslag med några förändringar, hufvudsakligen bestående :deruti; att orden affall,, affälling, m. m. utbyttes: mot orden psekteriska rörelser,, pseparatister, m.m. Riksaärkivarien Nordström yttrade sitt. ogillande af det märkvärdiga yttrandet Staten har ett samvetej hvarunder den enskilte bör underordna sig, sådant det i-sin -öfverdrift blifvit tolkadt. I utskottets förslag förnekas att kristna kyrkan eger något annat värde än existensens. Det i 3 föreslägna stadgandet, att den, som blifvit från svenska, kyrkan skild, skulle fortfara att betala de afgifter, som åligga kyrkäns medlemmar, vöre orimligt, enär de flesta afgifter till kyrkan och dess lärare till sin natur äro oblationes och således ej kunna-exekutivt uttagas. Talaren ogillade både utskottets förslag: och domprosten Brings reservation, såsom till ingen nytta ledande. och önskade en skrifvelses aflåtande med anhållan att till nästa riksdag ett förslag till fullständig dissenterlag måtte. utarbetas, som betraktade frågan ur sin rätta synpunkt, nemligen ur synpunkten af de religiösa rörelsernas förhållande till den borgerliga ordningen. Doktor: Sandberg ogillade den kärlekslöshet eller ikgiltighet, som visade. sig i-utskottets förslag, då let var tillåtet att utgå från svenska kyrkan, utan utt uppgifvå till hvilket religionssamfund den utgående ämnade släta sig. Det högtidliga skiljandet ån kyrkan vore ett nytt hinder för återgång. -Taiaren instämde. med riksarkivarien Nordström. Kyrkoherden -Otterström yttrade sig för bifall till utskottets förslag. ? Sedan Jagutskottets förslag till: författning förkastats. och.ogenom votering -med : 23 röster mot 10. som villexshafva kontrapropositionen: stäld på afslag utan. vidares åtgörånde, riksarkivarien Nordstr ni: örslag. antagits till kontraproposition; beslöts i hufdvoteringen..gehom -19röster mot 13; att en tuterdånig skrifvelse skulle aflåtas af den lydelse; som innes upptågen i domprosten Brings reservation; med ie förändringar deri, som domprosten Knös före tagit, Boi garosiåndet.