Aftonbladet – 3 februari 1858, sida 2

i parlamentet, utan såsom en följd af en allt klarare framträdande brist på enighet mellan dess särskilta fraktioner. Den sedermera så konfyse, men redan då mycket nyckfulle och allt annat än ståndaktige Tscherning kunde alls icke bli ense med sina kolleger. Äfven emellan kabinettets öfriga mera liberala ledamöter, bestående af Lehmann; Monrad och Knuth och de väl konstitutionelle, men dock i de gamla traditionerna uppvuxne äldre statsmännen A.W. Moltke: och Bardenfleth, till hvilka. marinministern Zarthmann slöt sig, var oenighet. i-fera vigtiga punkter. Enfråga, som på den tiden gaf anledning till mycken, till en del helt gagnlös agitation och begagnades söm vapen mot ministåren, var den om Sless delning, som ministeren ville föredraga framför vissa andra fredsvilkor. Häri fann man en bestämd förevändning för en omorganisation af kabinettet, hvarigenom dess parimentariska medlemmar utträdde, och i förng med dem Bluhme, man Känner ej af ivilken orsak; ty han generasej mycket af politisk öfvertygelse och hade inom ministeren. spelat en föga betydande rol. De qvarstannande, Moltke, Bardenfleth och Zarthman, suppleradekabinettet med ett par ledamöter, iansen och Sponneck, hvilka då, den sistnämde till och med på ett. forceradt sätt,uppträdde såsom. konstitutionelt sinnade; men som under ci senare, period gingo oförbehållsamt öfver sill.reaktionen; vidare. med Bang ,hvars. arbetsduglighet man önskäde begagna iden v gtiga inrikesministeren, med den lärde Madvig, som närmast kunde betraktas såsom. representant för riksförsamlingensliberala majoritet, och slutligen med densamma parti tillhörande, mera faste Clausen ,:som då -afsjordt var emot-en-delning af Slesvig och upptogs såsom en garanti emot denna lösning. Novemberministeren antog såsom program idergränsen och grundlagen, som icke var dig. Efterhand blef den genom omständigheternas makt trängd, allt ,mera.-och mera ort emot helstaten. .. Under: upprepade krisr, vid hvilka än en mera bestämd anhänare af. Eiderprogramet afträdde och en motdare till detsamma. inträdde, än Omvändt, örlorades mer och mer terräng på det diplomatiska området; och, slutligen -undanträngdes ministeren, efter. en treårig tillvaro, genom en hemlig förbindelse :;mellan två af.dess ledaöter, utrikesministern; Bluhme och finansmisistern, Sponneck (hvilken. äfven. varit verksam såsom diplomat), våra sändebud utomt:ands och de främmande diplomaterna. Den efterträddes af Januariministeren, hvars program; den medså mycken ochså berättigad ovilja i Danmark mottagna kungörelsen af d. 28 Januari 1852, förskaffade oss en, såsom let nu har visat sig, ötillfredsställande och oklar uppgörelse och afslutning med utlandet. Under Novemberministeren hade emcllörtid grundlagen tillkommit och några vigtiga oraniska lagar i densammas anda Blifvit utirdade. Sålunda hade en mycket frisinnad presslag blifvit utfärdad, hvilken sedermera förorsakade Januariministeren, och specielt Örsted ycken Tförargelse; embetsmannaklassenförrades om ett visst oberoende genom en i iag bestämd -pensionsrätt, hvilken förut ber rodde af nåd; och isynnerhet hade :landtboförbållandena blifvit utvecklade i frisinnad riktning. En förut befintlig åtskilnad mellan privilegierad och oprivilegierad jord hade således blifvit upphäfd; förhållandena i afseende å jagten, hvilka förut bibehållit spår efter feodalregeringen, hade blifvit -principmässigt ordnade, så att jagträtten medföljde jorden; den bönderna på fästegods? åliggande skylligheten att lemna dagsverken in natura utbyttes möt en penningeafgift efter en :billig uppskattning, och slutligen blef fästeförhållandet på statens och allmänna stiftelsers gods upphäfdt, och detsammas afskaffande på fideikommissegendomar möjliggjordes: Januariministeren följde såväl i afseende å inrikes som utrikes ärenden en annan politik. Dess reträdare hade under ständigt kif med utlandet haft tillfälle att verkställa vigtiga rermer; denna tycktes deremot hafva till syfmål att använda det yttre lugnet till att störd och med odelad ifver genomföra den inre reaktionen; medlet skulle nu, likasom förr, Holstein: blifya, och såsom syftemål uppgafs statens reorganisation. Emellertid kunde man cke i allo vända tillbaka till en gång tillggalagda stadier; åtminstone voro icke alla inisterens medlemmar nu sinnade dertill, om ;kså några af: dem kunde hafva ansett det såsom :det: vigtigaste. Sponneck, hvilken. dlmänna politiska frågor vår så reaktionär som trots någon, kunde dock icke draga ett streck öfver-sinnationalekonomiska. bildning, :h justitieministern Scheel befrämjade flera otiga reformer; så utarbetade han en i grundlagen utlofvad utförlig lag om rättegångsordningen vid krigsrätt och en förtjenstfull tjenstehjonsstadga, hvilken för. ögonblicket har särskilt värde för Sverge, då der nu arbetas på en dylik reform; det förtjenar i detta hänseende anvmärkas, att den danska lagen är tillkommen under en till sin allmänna karakter afgjordt reaktionär. minister... HC Då posten snart afgår, måste jag till nästa bref uppskjuta teckningen af Januariministerens politik och förhållandenas vidare utveckling. M, . Religionsfrihetsfrågan har i dag förevarit 1 trennestånd; men förekommer i borgareståndet först om lördag. Hos. ridderskapet och adeln har diskussionen Antar ST AT IN SR 0 UR