Aftonbladet – 2 februari 1858, sida 1

emellertid, med all sin öfverdrift) var en verkligt godhjertad qvinna, Är du hungrig, söte barn 7 ;Ja, jag tackar, min frun, sade Dick. Det blef nästan en strid mellan Pet dch hennes bror, hvem som skulle få gifva honom sin andel af måltiden; den blef emellertid bilagd genom Webbs förklaring, att det fanns nog för dem alla. Vår lilla hjeltes våta blus togs af honom och hängdes för elden att torka, hvarefter alla sattesig att äta. Så tarflig måltiden än var, åt Dick med god smak, ty den var dock vida bättre än han på flera månader varit van vid. Efter dess slut tillblandade direktören tre glas varmt vatten. och enbärsbränvin, ett för sig och de. båda andra för Gog och sin fru. Du har således gått vilse? sade han till den lilla vandraren. : Nej sir, det har jag icke; om jag får lof att säga det; jag har rymt. Nå, men det var ganska illa gjordtbbVar det, sir? frågade gossen med en förvånad min, Jag tyckte icke det. Berätta nu: för mig hur det gick ll, sade Webb, som började käma deltagande för barhet. Du får stanna qvar här öfver natten.n Jag tackar er, sirn, sade Dick. Webbs begäran måste upprepas af den vördnadsbjudande Euphrasia; innan vår hjelte kunde förmå sig att-förklara hvarföre han tagit ett så djerft steg — så stor var hans fruktan att blifva skickad tillbaka. Mamma gifte om sig, sade han slutligen meddarrande rösty jag var så lycklig, ack, så lycklig till-desst. Men Amen Corner slog mig — och han slög mamma med5, tilllade han med käigre-röstes — omDen uslingen I; utropade direktrisen, Jag