Aftonbladet – 30 januari 1858, sida 3

NS Mm på samma gång upp och anmärkte, att hon också var färdig till promenaden. Var god och besvära er icke för vår skulls, sade .gentlemannen. Det gör mig visst icke något besvär,, utropade hon; det är tvärtom ett stort nöje för mig att följa med. Jag är förtjust i promenader, isynnerhet på landet — är jag inte det, söta Martha? Jag har alltid sagt,, tillade hon; att om jag någon gång skulle låta öfvertala mig att gifta mig, skulle det bli med en aktningsvärd landthushållare — icke för att jag har något skäl att förändra min ställning, den är Gud ske lof ganska oberoende. Bror och syster kastade en blick på hvarandra. Martha skulle knapt haft mod att undanbedja sig den besvärliga uppmärksamheten. Georg var emellertid ej så artig. Min bästa miss Corner,, sade han, ni glömmer ätt Martha och jag ej hafva sett hvarandra på många år. Det tillgjorda leendet försvann från missens tunna, pergamentfärgade läppar. Att vi hafva tusen saker att tala om; gamla minnen ... Dick ... med ett ord, att vi helst skulle vilja gå ensamma Sara slängde på hufvudet; hon ville visst inte för allt i verlden vara till besvär, hade ingen föreställning om att de skulle ha så många hemligheter, och tackade himmelen att sådana ej brukades inom hennes familj. Den måste då hafva varit högst exemplarisk, sade den unge mannen torrt, missnöjd med hvad han rättvisligen ansåg för en ohöflighet. Vi hafva sådana. God morgon, miss Corner; vi träffas åter till middagen. Om er bror skulle återkomma före oss, är ni kanske så god och säger honom, att vi gort en pro: menad genom byn och derifrån till herregården. Den gamla flickan förlorade ej sin sjelfs