Aftonbladet – 30 januari 1858, sida 3

doch till hvilken påföljd den kan leda. Beslutet blef TJ utskottets utlåtanden n:is 14—46. fattat sina beslut, och föreslog lördagen i nästa vecka. till behandling deraf. Hr Kistner ansåg, att ståndet samtidigt med de öfriga ; kunde -om onsdag företaga detsamma. Hrr Björck och Lallerstedt instämde i hr Henschens begäran, emedan, om någon koncession från förut fattadt beslut borde medgifvas, man måtte veta om att företaga frågan lördagen i nästa vecka. Derefter godkändes utan diskussion statsoch bevillnings— DAGENS PLENA. z Ridderskapot och Adeln. Efter godkännande af åtskillige expeditionsutskottets förslag till skrifvelser företogs till behandling punktvis statsutskottets utlåtande n:r 235, om statsbidrag för enskilta jernvägsanläggningars företagande, dervid förslaget: 1:0 Angående anläggandet af en jernväg mellan Hudiksvall och Delleus vattendrag, godkändes och ett lån af 370,000 rdr beviljades. 2:0 För beredandet af kommunikationsled mellan Söderhamn och Bollnäs beviljades, på förord af hrr Bildt och Prytz, ett lån af 500,000 rdr. 3:0 Utskottets. afstyrkande förslag angående Norbergs-jernvägens utsträckning till Dal-elfven och upprensning af denna elf, gillades. 4:0 För jernvägsanläggning mellan Linde och Köping-Hult jernbanan i närheten af Näsby kyrka afslogs; i likhet med utskottets förslag, allt understöd. 3:0 Utskottets afstyrkande af lån till en jernväg mellan Köping och Uttersbergs bruk inom Skinnskattebergs bergslag gillades, äfvensom 6:0 angående en jernväg mellan Westerås och Dalarne; 7:0 angående dito mellan Köping och Stockholm; 8:0 angående dito mellan Hvetlanda och Oskarshamn, samt 9:0 angående dito från Mariestad till vestra stambanan. 10:o Vid behandling af frågan om understöd för en jernbana mellan : orås och vestra stambanan yrkade grefve Sparre, under åberopande af de skäl, som blifvit anförda uti den af hr Bildt afgifna reservation, att frågan skulle återremitteras, och biträddes dervid af hr Bildt, grefve Hamilion, hr Prytz, grefve Löwenhjelm och hr Hjärne. Efter det grefve Lagerbjelke samt friherrarne Klinkowström och Cederström förordat bifall till utskottets förslag, begärdes af hr Hjärne votering, som utföll med 43 ja mot 15 nej, hvarigenom utskottets afstyrkande förslag godkändes. 11:o Med afslag å bidrag till en jernbana mellan Göteborg och Mölndalen; samt 12:o med dito för en jernväg mellan Helsingborg och Landskrona samt södra stambanan, antogs utan diskussion. Sammansatta statsoch bevillningsutskottets utlåtande n:r 45, öm befrielse för rotehållare på Gotland att anlägga båtsmanstorp, ansåg friherre Cederström icke böra bifallas, hvilket ock af ståndet gillades. Presteståndet. Efter verkstäld protokollsjustering valdes till ytterligare suppleanter i förstärkt bankoutskott domprosten Bring, komminister Beckman, professor Carlson, kyrkoherdarne Otterström och Schönbeck, prostarne Ljunggren, Emanuelsson, Landgren och Berlin samt biskoj Butsch. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 235, hvarvid första punkten, tillstyrkande ett lån af 370,000 rdr till en jernväg mellan Hudiksvall och Dellens vattendrag, btfölls utan diskussion. Andra punkten, tillstyrkande ett lån af 500,000 rdr till en kommunikationsled emellan Söderhamn och Bollnäs, bifölls genom votering med 17 röster mot 13. Under diskussionen yrkade professor Carlson och prosten Wåhlander afslag, enär statens medel för närvarande äro så hårdt tagna i anspråk och emedän detta ämne ej ännu vore fullkomligen utredt. För bifall yttrade sig professor Agardh, prostarne Schram, Berlin, Holmberg m. fl. 8:de punkten, afstyrkande anläggning af jernväg emellan Hvetlanda och Oscarshamn, bifölls efter någon diskussion, hvarunder dr Sandberg yttrade, att man bort börja jernvägsanläggningar i vårt land på det sätt, att sådana jernvägar, dertill enskilte bidraga, bört i första rummet understödjas. Dessa få nu intet ;: men andra provinser blifva dermed hugnade utan minsta uppoffring. Oscarshamn ären stark tillväxande stapelstad, med 3:ne skeppsvarf och den yppersta hamn kanske i hela riket. I den sträckning vägen skulle gå finnes en mängd jernbruk, masugnar, manufakturverk, glasbruk och tegelbruk. Af kommunikationsleden från Wexiö åt Karlshamn har denna ort ingen nytta. Och när Helsingland fått lån till tvenne jernvägsanläggningar, så vore det väl skäl att provinsen Småland med sina trenne län också dermed blifvit hugnad. Här vore ju icke fråga om anslag, utan om lån emot fullkomlig säkerhet. Till försvar för utskottets afstyrkande yttrade sig professor Carlson, komminister Beckman och prosten ffolmberg, under erinran om den summas betydlighet, som vore i fråga, dock under erhännande af denna vägs vigt. De lån, som blifvit beviljade till de båda jernvägarne i Helsingland, vore mindre ån den nu ifrågasatta summan. Öfriga punkter, afstyrkande väckta förslag om lån till åtskilliga jernvägsanläggningar, biföllos utan diskussion. Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande n:o 235, angående begärda statsbidrag för enskilta jernvägsanläggningar, föredrogs punktvis. Första punkten tillstyrker ett lån af 370,000 rdr för anläggandet af en jernväg mellan Hudiksvall och Dellens vattendrag. Hr Björck yttrade sig i enlighet med sin reservation, att banan måtte anläggas för hästkraft och lånebeloppet i följd dermed nedsättas. Hr Stolpe sökte utveckla behofvet af att denorra orterna erhölle understöd för uppodling af de naturliga förmåner dessa provinser ega. Punkten godkändes. Andra punkten tillstyrker ett lån af 500,000 rdr för åstadkommande af en kommunikationsled mellan Söderhamn och Bollnäs. Hr Björck anförde sin reservation och ansåg såväl undersökningarne ofullständiga rörande detta företag, som äfven att Gefleborgs län erhållit nog understöd så till Gefle-Dala som ofvannämde jernväg, samt yrkade derföre af lag. Hr Muren sökte visa, att dessa provinser, som förut haft nästan intet statsunderstöd, endast erhållit lån mot ganska dryg ränta, då andra fått goda kommunikationer för intet, samt ädagalägga behofvet af den föreslagna kommunikationsleden, och att den Dicksonska banan vore sjelfva orten till liten eller ingen nytta. Provinserna hade deremot för en kostnad af ett par hundratusen rdr låtit upprensa sina vattendrag. Yrkade bifall. Hr Palander instämde med hr Björck af fruktan att statsmedel eljest skulle fattas för angelägnare ändamål. Hr Thome yttrade sig i samma syfte som hr Mucen. Hr Stolpe sökte likaledes bevisa, att Dickson komp. för enskilt syfte och utan afseende på provinsens nytta anlagt sin jernväg förbi de vattenfall, som hindra flottning at timmer, och hvilken kommunikationsled går igenom och slutar uti en ödemark. Talaren gjorde en teck