heten höll honom tillbaka; Hennes bror — denne beskyddare som Försynen sändt till Hennes bistånd — sof i rummet inunder. Ett ord, ett skri kunde -hafva framkallat en förklaring, som klockaren på allt sätt ville undvika. Det här intet ondt händt gossen, mumlade han. Jag tänker strax på morgonen resa öfver och hemta honom. Och tror du ej han skall meddela sin far huru du behandlat honom ? Icke om du öfvertalar honom att tiga dermedp, svarade mannen undergifvet. Han, älskar dig. Säg honom att det är din önskan. Jag tänker ge honom vackra kläder, innan hans far får se honom, och det blir en belöning åt honom. Jag lofvar ingenting förrän jag återsett min gosse, svarade Martha, Du skall återse honom. Jag var en tok som lemnade: honom qvar hos min bror. Säg snarare en skurk, anmärkte hans hustru. Ja, det är rätta ordet. Det är ej värdt att du kastar så grymma och hotande blickar på mig.,; Sedan jag vet allt ditt bedrägeri och elakhet, fruktar jag dig ej mer. Du vill ju öfvertala Dick att tiga? bad Amen med jemrande röst. Du är en god hustru och en öm syster. Det kan lätt bli tvist eller ännu värre mellan Georg och mig i morgon. Ett ord af dig kan förekomma det, men du vill ej säga detta ord. Jag vill ej lära barnet att ljuga. Men du kan öfvertala honom att tiga, fortfor mannen. j Qvinnan förblef tyst; fruktan för gräl, kanske strid mellan bofven och hennes bror hade mer inflytande på henne än alla hans bevekliga börer, och hon lofvade slutligen att, om Dick ville tiga, så skulle också hon göra det. Om han vill tiga,upprepade Amen Cor