Aftonbladet – 29 januari 1858, sida 4

Ack! jag önskar mig nu Kunna sjunga som du, x Lika kraftigt till slumrande verld; Väcka seglaren der, Som går klippan för när Utan lots på sin vådliga färd. ) Så kallas klockor, som på Amerikas kust ringa i dimmigt väder för att varna sjöfarande att närma sig landet. — Myntförvandling.. Härom läses i ;Jönköpingsdladet: Med anledning af den nya mynträkaingen hafva ej allenast utkommit en mängd s. k,.lathundar rör förvandling från det gamla till nya myntet eller tvärtom, utan man har äfven uppgifvit genvägar för dylik förvandlings uträknande i hufvudet. En sådan, för skillingars förvandling till öre, gör nu sin rund i tidningarne och består i den enkla regeln att förlubbla skillingtalet och lägga dettas första siffra till orodukten. Således 31 sk. (nb. rgs) blir 624365 öre, 27 sk. — 5442—56 öre, o.s.v. Ingen har dock anmärkt, att denna regel slår felt vid vissa skillingtal; nemligen 18, 19, 40 och 41, som gifva resp. 37. 39, 84 och 86 öre i stället för riktigare 38, 40, 83 och 85. Orsaken hvarföre regeln ej slår in öfver allt ir att en sk. utgör 2 ,;. öre, och skillingtalets första siffra utvisar ej alltid talets närmaste qvot af 12. För att få noggrannt resultat, efter regeln att halft 5re eller större bråkdel räknas som helt, men mindre bråktal uteslutes, bör man således fördubbla skillingtalet och lägga till dess tolftedel. De mindre räknekunnige torde bättre uppfatta denna regel om den uttryckes så, att till det fördubblade skillingtalet lägges ett öre för hvarje tolfskilling det innehåller, hvarvid bemärkes att öfverskjutande halft eller mer räknas helt. Således t. ex. 31 sk. gör först dubbelt, eller. 62, och dertill 3 (ty 31 sk. är närmare 3 än 2 tolfskillingar) gör 65; 41 sk. gör 82 och dertill 3-85 öre, 0. s. v. — Skillingar bko förvandlas på samma sätt till öre genom att tredubblas och dertill lägges talets åttondedel, hvarvid man kan till hjelpreda tänka på dalern, som är 8 sk. T. ex. 41 sk. bko gör först 123 och dertill 5 gör 128—1 rdr 28 öre; 29 sk. gör 8744 (ty 29 sk. är närmare 4 än 3 daler)91 öre, och så vidare. Svårare är att i hufvudet verkställa öres förvandling till skillingar. Ett noggrannt resultat fordrar multiplikation med 12 för rgs, med 8 för bko, och i begge fallen produktens division med 25, hvilken operation ej kan af den oöfvade verkställas i hufvudet. Ett resultat, som är i de flesta fall noggrannt och aldrig slår felt på mer än en half sk., fås genon följande regel: drag från öretalet dess första siffras hälft (bråket uteslutet, om siffran är udda), och dela resten midt itu,så fås sk. rgs, t. ex. 67 öre: hälften af 6 är 3, hvilket drages från 67, rester 64, som halfveradt ger 32 sk.; 59 öre: hälften af 5 är 2 (bråket bortkastas, såsom ofvan är nämdt), hvilket från 59 ger 57, hvaraf hälften 28,,. Vid förvandling till sk. bko bör på lika sätt fråndragas första siffrans tredjedel och tagas tredjedelen af resten, hvarvid dock skilnaden från det rätta kan blifva så mycket större, som bko har högre värde än rgs, alltså likväl-ej öfver en half sk. bko. — Statistik öfver de lifegna 1 Ryssland. Härom meddelar nyligen en tysk tidning, Magazin fär die Litteratur des Auslandes, följande: Enligt ryske inrikesministerns officiella berättelse belöpte, sig år 1855 antalet af de lifegna, eller såsom man med ett mildare namn betecknar dem, herrskapsbönder äll 11.800,000 af mankönet. . Hufvudmassan af dessa befinner sig inom rikets mellersta och vestliga delar. I guvernementet Tula t. ex. består 7, af hela befolkningen af lifegna; i Simbirsk, Kaluga, Jaroslaw;, Nischney Nowgorod, Mohilew, Kiew öfver två tredjedelar; under det den i Astrachan, Wiatka och Bessarabien endast utgör 3 procent af befolkningen och i guvernementet Archangel det icke kommer mer än en lifegen på 1000 själar. Sedan år 1803 ha 103,891 bönder. af sina herrar antingen medelst köp eller såsom gåfva erhållit friheten jemte besittningen af den jord de brukat; efter den senaste skattskrifningen uppgår antalet. af -sådana frigifna bönder til 145,000. På grund af den år 1842 utfärdade ukas hafva 26,868 lifegna genom kontrakt med godsegarne blifvit förvandlade till fria förpaktare. Ibland de välvilliga adelsmän, hvilka frivilligt afsagt sig de rättigheter, dem en barbarisk lag förlänat dem på deras medmenniskors bekostnad, förtjenar särskilt nämnas framlidne furst Schirinski-Schichmatow, hvilken icke allenast skänkte bönderna i den honom tillhöriga byn friheten; utan äfven åt dem upplät hela sitt arfvegods emot en ringa årlig ränta, och blott förbehöll sig ett litet åkerfält, som han skötte med några legda drängar, och. dervid endast gjorde det vilkoret, att de i byn skulle. inrätta. en skola, der han sjelf åtog sig lärarekallet och undervisade sina fordna lifegnas barn. Öfver denna ädla handling har nyligen. professor Poroschin i Petersburg meddelat de närmare, ganska intressanta detaljerna i en liten skrift, som derjemte gifver det mest tillfredsställande svar på den af emancipationens motståndare uppkastade frågan, huruvida en sådan frihet äfven komme att i sedligt och materielt hänseende lända de dermed begåfvade till verklig fromma. — Den mystiska hårplundringen. Likasom förut från Augsburg, berättas nu äfven från Nirnberg, att en mängd personer af det täcka könet blif: vit på ett hemlighetsfullt sätt beröfvade sina hårflätor.. Först väckte tilltaget munterhet. men när hårplundrarens djerfhet tilltagit, och antalet offer för häns begär till hårflätor mångdubblats, hade saken väckt största uppmärksamhet och harm. En allmän jagt anstäldes efter den-hittills oåtkomlige hårulfven, och.många oskyldigt misstänkta personer hade blifvit förföljde. . Man hade utfästat en belöning af 100 floriner åt den som häktade gerningsmanhen. I följd deraf hade, sedan) karnevalen: redan börjat några officerarne utklädt-sig till fruntimmer med ståtliga hängande hårflätor, men utan allframgång. De frestände lösflätorna blefvo orörda. — Ett nytt exempel afskendöd. För omkring fjörton dagar sedan tilldrog sig följande märkliga händelse uti Charite i Paris. En ung läkare skulle dissekera ett lik, för att undersöka hvilken sjukdom som förorsakat döden. Vid första snittet med lancetten reste sig plötsligt liket; den skendöde uppgaf ett genomträngande rop, och stirrade häpen omkring sig. Den så oförmodadt räddade, som utan tvifvel blifvit såsom död begrafven, om ej slumpen fört hans lik till Charite, fördes genast till ett sjukrum, och är nu på bättringsvägen. å rt : nn Ädle, förbarmande menniskovänner! Till eder, som aldrig tröttnen att lindra nöden och And AdAR oe 3 MdiNnNnAacsta . ödmatkhöt ov. mes