Aftonbladet – 28 januari 1858, sida 2

står öfver massan af svenskar i bildning och fastän det saknar både teatercensur och band på den muntliga yttranderätten. MD Handelsovanor och börsspel är öfverskriften på en i går afton i Svenska Tidningen förekommande artikel, i hvars förra del tidningen uttalar sitt. gillande. af. de öfverens-kommelser; som i Stockholm och andra : städer blifvit träffade i ändamål att undanrödja missbruken af utborgningssystemet, eller hvad Svenska Tidningen träffande betecknar såsom de hos oss inrotade handelsovanornan. Svenska Tidningen yttrar här, i likhet med Aftonbladet för några veckor.sedan, då de ofvan nämda öfverenskommelserna först af oss. omförmäldes, den önskan, att öfverenskommelserna må blifva så allmänna och så efterlefda, att de öfvergå till usancev, för hvilket ändamåls främjande Svenska Tidningen, likasom Aftonbladet, fäster minuthandlarnes uppmärksamhet på nödvändigheten att göra någon skilnad mellan det pris, hvartill varor afyttras: vid kontant handel, och :det som betingas då lång kredit lemnäs. I artikelns senare del, som händlar om börsspelet, återkommer Svenska Tidningen till ett ofta tillförene offentligen .omhandladt ämne: hasardspelet på Stockholms .börs-.med leveransslut om spanmål. och bränvin. Redan för flera år: sedan . och derefter vid många tillfällen, då ämnet kommit till tals, har Aftonbladet..på det kraftigaste uttålat sig emot det. för Stockholms börs ingenting mindre än hedrande. missbruk, som egtrum i leveranshan-. deln med spanmål och : bränvin. -De-flesta, som sett sakerna på närmare håll och-ega kännedom -om den verkliga beskaffenheten af affärerna här på. platsen, äro likväl temligen ense derom, att man icke helt och hållet predikat för döfva öron, utan: attsen förändring till det bättre börjat inträda, enär de ifrågavarande affärerna på dessista åren-på långt när icke bedrifvits i den omfattning som; för vid pass 6 å 7 år tillbaka; och det-lärer .välicke : lida något tvifvel, att det inflytande, som den allmänna meningen i afseende å detta slags affärer utöfvat, härtill i sin mån bidragit. Men missbruket florerar likvälännu i enganska betänklig grad, uppmuntradt och främjadt . isynnerhet genom-en del mäklares och mäklarebetjenters courtagejagt. Saken förtjenar således alltför väl att ånyo af den offentliga pressen vidröras, och man har dertill så mycket större anledning just nu, då det visat sig, att de första lifsyttringarne hos vår affärsverld, efter den domning som krisen medfört; försports just i denna -affärsgren. Naturligtvis kan det icke vara vår mening att fördöma alla på förhand träffade aftal om leverans på viss bestämd tid och mot visst betingadt pris af Spanmål eller bränvin. Ett sådant. aftal; då det-nemligen. afser ett verkligen tillämnadt aflemnande och mottagande af dessa varor, är obestridligen lika legitimt, och ingredierar lika nödvändigt i en naturlig och sund handel, som ett dylikt aftal om hvilken annan vara som: helst. -Visserligen kan ingen, som är aldrig så litet förtrogen med handelns natur och fordringar, få det infallet, att mera förmena jordegaren och bränvinsbrännaren, än t. ex. jerntillverkaren och skogsegaren, att på förhand försäkra sig om afsättning och till den ändan uppgöra kontrakter om aflemnandet af den vara han ämnar producera eller redan : producerat. Lika litet lärer man väl vilja neka spanmålshandlaren mer än jernexportören att genom afslutade kontrakter försäkra sig om, att han vid en viss gifven tid och till ett visst gifvet pris skall komma i besittning af den vara han tilläfventyrs å sin sida förbundit sig att vid samma tid exportera eller hoppas kunna exportera eller på annat sätt med fördel för sig använda. Men vid sidan af dessa legitima, af handelns natur ovilkorligen betingade affärer existerar det missbruk, som Svenska Tidningen nu påpekar och mot hvilket vi, som nämdt är, ofta uppträdt. Den frågan framställer sig derföre och har ofta blifvit framkastad: Kan någonting åtgöras för att hämma missbruket, utan att lägga band på och hinder i vägen för den naturliga och legitima handelns fria gång? På denna fråga svara vi både nej och ja. Vi svara nej om man tror sig kunna hämma det onda genom reglementen och lagstadganden. Sådana skulle endast blifva band och bojor på den verkliga handeln, till skada för denna och således medelbart äfven för vårt jordbruk, och de skulle ändock till sist visa sig vanmäktiga; ty om de än något inskränkte missbruket, så skulle de säkerligen också inskränka den verkliga handeln i samma om ej större proportion. Men i svara deremot ja om man afser att verka på och genom opinionen. -Vi ha här ofvan yttrat vår öfvertygelse, att åtskilligt godt redan blifvit på denna väg uträttadt, och om vi ej orätt uppfatta Svenska Tidningens artikel, är det äfven på denna väg vår kollega synes vilja verka. Det är ur denna synpunkt vi betrakta saken då vi anse oss här böra återgifva Svenska Tidningens yttranden om börsspelet, hvilka synas kunna bidraga till stadgandet af en sådan opinion, söm sätter dem, hvilka icke äro annat än vinglaren i bränvin och spanmål, i sådan misskredit, att de köpmän, som göra verkliga affärer, ej vidare vilja med dem inlåta sig. Fullkomligt lärer väl missbruket aldrig kunna undanrödjas; men den erfarne och något så när klarsynte köpmannen lärer väl åtminstone i allmänhet ganska lätt och ga, .