Aftonbladet – 26 januari 1858, sida 3

1. AVid :betraktelsernaaöfrer jordklodets -da ningyhar jag fofta. grubblat öfver hvad.det t kän. varay! som: hindrär, deystora vattehmassorna på jordytan att nedtränga genom ibergensklyftör och demnd sytan torr. på: simI rhacsätt somiiregnet tränger ned genom lösare ;jordhverf. Talande hade i afseende! på frå1 gan härom. kommit till:-.densåsigten; att ofantliga. vattensämlingär måste: fiånas under jörd; ytan; bärrörande fråm detvatten; som genom i sprickor och-klyftor på hafvets botten runnit I neds; Verkliga hindret : emot::endylik nedI strömning sär likväl! jordens -inre hetta, som I på föga betydligt djup har styrka nog att förvandla: till:ånga ; och 7 drifya tillbaka genom I klyftorna -allt-det;vatten; som -tränger sk djupt i ned attidet-uvalkas-jordskalets mer än kokheta lager: I Menvi-bottinienr på sådana: klyftor,-der I vattnet befinner sig stärkt upphettadt, medan I den höga wvattenpelaten ofväntill hindrar åvgbildning, antagerivätthet andra lkemiska! egenskaper än, det visar i-sitt för oss vanliga skick ) och vid-:sina: för oss vatiligå temperaturer. Hvad genom undersökningar häröfver är att inhemta för ketiien ; och fysiken; har redan förut. varit antydt! genom räldre! försök af I Chevrentil, så väl:som genom -Cågniard de La ) Tonrs: besynnerliga (rön med-hvad man skulle kunna kalla; spänstiga: vätskor; Men nuw:här samma. -undersökningssätt blifvit-af Daubrse tillämpadt äfven på geologiska förhållanden. Han har inneslutit vatten ochahdra ämnen i täpta: jernrör, . hvilka .Sedan: upphettats starkt I underloppet af flera veckor, i:afsigt stt utröna hvilka förändringar -som skulle kunta uppkommar. underhettärisoch: de kemiska -vexelverkningarnesi förenade inflytaride: Mah ser att. vilkoten. här: liknade! dem isjordeng inre: vid närvaron af! ett.starkti upphettadt och sammantrycktvatten... Nå väl: Han har fått pyroxen, stenkol: och vattenfri. -qvärts; men dessutom, alldeles oväntadt, flera andta-geo logiska: formätioner: Största svårigheten vid dessa, försök är faran: för kärlens sprängning: I Den hetta, -som Daubråe använde, steg icke till rödglödgning 3: och ändå frambragte han flera slags mineralier,! som. man; förut trott vara alstrade : blott genöms smältning. . Vid fortsatta. försök, under anvähdning af större hetta... skall.man sannolikt! lyckas latt med konst frambringa ämuflerå bland dem; Hvilka hittills -tyekts vara förbehållnä. naturens-eget alstringssätt. säd utt Se här t;-exs ett-stycke. fältspat, Åh!:Fältspat-är ingenting sällsynt. Men: det, bärrär -frambringadt i-ett. la-. boratorium. t d Hvad?...; Jadå är det: det. sällgyntaste stenstyckei verldenbx-4 i : Bland: märkvärdigheterna från 1857 må ej; förglömmas-;: den .. omdaning: af förut bekanta enkla ämnen, . som . visat sig när.de behandlats efter;: Sainte-Claire -Devilles-inyasätt att! framställa dem i fullkomligen rent.och oblatidadt skick. Hvar och:en vet numera hvåd denna; reningsmetod : uträttat på lermetalleri eller aluminium, hvilken; ifrån: att. visa sig i form -af. bruna korn med--knappast metalliskt: skimmer, förvandlats, tillven silfverglänsandeoch tänjbar metall; en af. de lättaste och fram. för allt klangfullaste man känner;så att våra fortepianon -måste hädanefter! förses med aluminiumsträngar istället för stålsträngar, för att: kunna uppnå den, fyllighetiton:och klang; som instrumentmakarekonstens nyasteframsteg medgifva.: Fullföljande samma riktning; bar Deville nu, i-förening med Wöhler, framstält i-rent-skick ett annat. enkelt ämne, bor; den metalloid;; som utgör basen till. borsyras I och ären beståndsdel af-den allmänt bekan:a handelsvaran. borax. . I-det-blott förment rena: skick, hvari bor var bekant:förut; liknade det I ett. olivgrönt. pulver; under hrr Devilles och I Wöplers händer, och med tillhjelp af. det -såsoni vilkor för-reningen. förut! framstälda alu-.miniet, .har detta: pulver -bragts-attanskjuta, i ioktaedriska --kristaller;-som. till--genomskins lighet; hårdhet, färgskimmer -och oföränders Nighet fullkomligt likna. diamant; de-äro till loch med oförgängligare, ty de förbrinna ej, såsom diamanter, vid upphettning i-syrgas. i. Deville har tillämpat sitt sofringssätt på:åt-. j skilliga : metaller, som i. deras. sålunda. rena och enklastillstånd visat-shelt andra egenska-: per, än man förut sett.hos dem. Sålunda har platina: i .Devilles ugnar: utbytt sin -tenngrå ärg emot. en silfverhvit, . fått en ytterst: fin yta, utan. alla porer, .och blifvit. mjuk som Hen renaste: .koppar. ..Rhodium har, blifvit hvit oh smidbar .som -silfver;: Kobolt har förvandJats till: en af: de mest. tänjbara. metaller och till den segaste man hittills. försökt, . emedan ka kobolttråd; bär inemot dubbelt så-stor tyngd kom en lika tjock .ståltråd:;: Nickel eger i silt rena skick samma utmärkta, egenskaper, om än i något ringare mått, och man kan. förutse btt både kobolt och: nickel skola komma att i oblandadt skick. anlitas. för slöjdernas beof, .isynnerhet sedan nickel numera fås för illigt pris;shr Perey afyttrar. fullkomligt ren nickel till. 5. francs-för ett-engelskt ;skålpund 13,37. rmt för 1.svenskt ); och denna metall har. samma,.glans; som silfyer: och.;är lika bföränderlig för: vextsyror.; och atmosferisk Bverkany. men hårdare. och: mera klangfull. rf : Teatern. och Teaterlifvet. fe (Forts. fr:lördagsbl) MilareniöahhötAbamtassk nde Ran eaLt a