Aftonbladet – 26 januari 1858, sida 2

AE SAReIRE : VER VR SPI kve vå VRETA å TIGA G de intriger, .som man skall släppa: lös mot de sista spåren af fri meningsyttring; — men verldshistörien ändrar man icke genom sådana intriger, och denna skall ovedersägligen lära, att det onaturliga i det räddade Frankrikes nuvarande tillstånd är roten iock upphofvet till. alla de -onaturliga och. omenskliga mordplanerna, Det är någonting rätt roligt ått iakttaga, huru Svenska Tidningen, i sin ifver att inför vissa flyktiga läsare spela rolen af en frisinnad och liberal. tidning, ja till och med liberalare än hvärje anian, understundom företager sig att lexa upp de liberala stidningarne, så väl här i landet som: annorstädes, emedan de förmenas synda mot de äkta liberala lärorna ocK således böra ställas i skamvrån af de konservative. Senast i torsdags aflät Svenska Tidningen ett. sådant bannbref emot franskå tidningen le Siecle, en mycket liberaly. tidning, såsom hon spefullt uttrycker sig, men som haft den dristigheten att försvara en af. den piemontesiske premierministerh grefve Cavour föreslagen, i sardinska leputeradekammaren bifallen undersökning om ock Huru vidtidet katolska presterskapet der: i landet missbrukat .sitt.inflytande öfver folket vid de-sist: förrättade. deputeradevalen: Denna åtgärd änser Svenska Tidningen, likasom den; franska , Journal: des Debats, såsom ett slags. hädelse. emot liberalismen, enär den påstås. innefatta: ett ,intrång i den enskilta tria. öfvertygelsem; och Svenska Tidningen leder sig. derifrån : till en: jemförelse med vår liberala press) som påstås: tidt och softa hafva påkallat regeringens -kraftyttring.för satt tysta misshagliga konservativa talare på riddarhuset samt misshagliga pennor inompressen; ja: beröt -regeringen,: då: -hon, vid::sammansättningen. af komiteer,;, der. insatt ledamöter: till ledare-äf regeringens åsigter. i Hvadförst angår. den: , beslutade -.undersökningen om katolska presterskapets inblandning i valen, så bör man noga observera, att denna-undersökning endast skall omfatta miss: bruken caf Ppresterskapets inflytande wid valen; och så liberal lär väl ingen med fog böra vara, att han vill tillåta presterskapet mer än någon. annan att missbruka sitt inflytande. öller förmena staten att-beifra missbruk, ; derföre att de körmma från presterskapets sida. Ett sådant. -.missbruk . måste. det Ikväl vara, om presten-— såsom -det nu skett i, Sardinien —L trån predikstolem eller i bigtstolen.-säger till valmännen, att om de röstapå någon anhän kandidat -till-riksdagsman än den presten ön: skar, så skola de blifva evigt fördömdav — ach det är likväl em sådan sats, som-Journal les: Debats bokstafligen försvarar och Svenska Fidningen fu adopterat! Behöfs det väl mera för. att blotta arten af hvad Svenska Tidnini gen-kallar den äkta liberalismen? Svenska Tidningem skulle således-förmodligen anse det tillständigt, att det protestantiska presterskapet i Sverge, när en riksdag tillstundar, stälde. sina predikningar till föfsamlingarne i en sådans syftning och: för dem utpekade, :hvilka de skulle välja till riksdagsmäny vid äfventyr af evig fördömmelse ellers med: hot att ute: slutas. från kyrkans gemenskap, från åtnjutandeaf nådemedlen ö. . Vv. Så långt hade vi verkligen knapt-förestält ossatt ens Svenska. Tidningen :skulle våga att gå. Eller; har hon icke,:genom en dylik. sats. om presterskapets rätt att begagna sina: andliga: vapen, ifven sanktionerat. alla embetsmäns -rätt att begagna alla de-vapen;.som möjligen kunna stå dem buds; för att inverka på valen, t. ex. för länsmän och latdshöfdingar, regementschöfer o. s..v. Ty med samma rätt som presten skulle :kunna använda andligt hot och tockelser för att söka bestämma valens utgång, med samma rätt skulle embetsmännen kunna hota eller -locka valmännen genom: :förespeglingar af timlig ofärd eller timliga fördelar: Och en sådan grundsats kallar Svenska Tidningen för en verkligen frisinnad! Det kan man kalla en egendomlig-uppfattning af det konstitutionella stfatssystemet, som man ej kan annat än häpna att fmna suttaläd:i en svensky tidning: Lyckligtvis fastställa icke blott våra grundlagar en alldeles motsatt srundsats, utan -denallmänna meningen här i landet.--hos --både -diberala och konservativa (med undantag kanske för Svenska Tidningen och hennes egentliga anhängare) är deruti fullkomligt rotfästad, att begagnandet-af ett så beskaffadt inflytande i valförsamlingarne ir både obehörigt och straffvärdt, så att troligen knapt någon embetsman i Sverge finnes: som skulle våga att öppet använda. ett dylikt medel, för att befrämja sina politiska afsigter. Någonting särdeles. muntrande är det eljest attse Svenska Tidhingen ett-tu-tre omfatta resonnementer i Journal des Debats), utgående från en till sin yttersta ytterlighet och snart sagdt absurditet drifven religionsfribetsprincip, enligt hvilketi staten icke skulle hä någon rätt att tillse, huruvida olofiiga politiska stämplingar, intriger och missbruk bedrifyas under religionens täckmantel) eller att beifra brott mot: borgerliga lagar och konstitutionella stadganden, derföre att dessa bedrifvas if kyrkans tjenäre. Detta stämmer underligt äfverens med den åsigt, som anser upphäfvandet. af landsflykt för .en rent religiös bekännelse;hVilken afviker från flertalets i-Tandet; vara så vådligt, att det endast kan ske FRE VBR TIERRA SAT IRIS ETERN ALISA STYRET SARA I Utan att säga ett ord gick han fram och