Aftonbladet – 23 januari 1858, sida 3

LA REINE HORTENSE i de nordiska farvattnen. RESESKILDRINGAR af CHARLES EDMOND. IV.) Vi äro framme vid Thingvällir. Landskapet är storartadt fantastiskt. Nejden antar en karakter af vildhet och ödslighet, omöjlig att beskrifva. Det är ett lavaberg, som blifvit slitet i tvenne stycken genom en utomordentlig kraftyttring af underjordiska vulkaner. Till venster ser man samma fästningsvallar af lodräta klippor som vid passets ingång. Dessa klippor sträcka sig så långt ögat når i de sällsammaste skepnader, än delade genom djupa remnor, än tornlikt resande sig i höjden, än åter framskjutande sina spetsiga vinklar som regelbundna fästningsyerk. På ett bösshålls afstånd störtar sig Oxara i kaskader af skum från tinnarne af denna af naturen uppförda fästning. Den hvita forssen med sina glänsande skummassor gör ett skärande afbrott mot den mörka lavagrunden; den försvinner i djupet, men träder åter i dagern, i det den, nu förvandlad till ström, går att blanda sig med Thingvallasjöns lugna och djupa vatten, som sköljer klippornas fot och sträcker sig ända mot synkretsens gränser. På detta ödsliga ställe har Islands Allthing under åtta sekler hållit sina årliga sammanträden; Här kunde det också i sanning ostördt öfverlägga. Mot yttre våld var det väl skyddadt genom den helgd, som omgaf det; men nästan ännu mer genom de fruktansvärda naturhinder, som försvarade tillgångarne till ärade Tingets öfverläggningar skedde under bar himmel; endast ordföranden tog-herberge för natten ien oansenlig koja; menigheten lägrade sig i tält. Platsen, der rådplägningarne höllos, är omgifven af en bred och djup graf, som bär namnet Almanagia. Från högsta kanten af bergremnan nedstörtade man den öfverbevista äktenskapsbryterskan, svartkonstnären eller trollpackan. Offren försvunno i djupet, och deras krossade lik fördes af Oxara ut i Thingwallasjön. Till höger ser man en annan vulkanisk mur sakta slutta ned mot slätten, hvars torra och kala våglinier här bilda en skarp Kontrast till den grönskande prairie, som omsluter sjön, Den resande försjunker i djupa tankar; han behöfver en lång stund för att hemta sig och göra sig reda för de sällsamma intryck han erfar. Här väntar oss en stor öfverraskning, så mycket angenämare, som den är sällsynt på Island: Thingwalla är bebodt! Man påträffar der en kyrka, uppförd af bräder och torf, och några steg derifrån den tjeristgörande prestens boställe. Pastorn samt hans familj och tjenstefolk utgöra Thingwallas hela befolkning. De sjuttio församlingsboarne äro spridda på en ganska betydlig yta i nejderna kring sjön. Fromhet är icke förnämsta orsaken, som gör att en resande känner sig glad vid åsynen af en kyrka. Kyrkorna på Island begagnas såsom herberge för resande; och är deras enda tillflykt mot det stränga och ombytliga klimatet. För öfrigt företer denna bygnad invändigt ingenting, som antyder dess egentliga bestämmelse. Om der ej funnes en predikstol, uppförd af några illa hyflade bräder, så skulle man tro sig sitta på bänkarne i en byskola af lägsta slag. Thing walla pastorat är emellertid ett af de inärägtigaste på ön. Utom en inkomst af öfver tusen francs eger kyrkoherden hästar, får och några kor samt vidsträckta betesmarker. Också röjer bans boning en viss grad af välmåga. Det är ej mer den simpla isländska jordkojan, ehuru anordningen af det inre förblir densamma. Vid instigandet måste man vika sig dubbel; man tränger sig in genom en smal och -mörk krypgång och mötes vid inträdet at den skarpa lukten at sur mjölk och stockfisk, som alltid slår en till mötes vid inträdet i en isländsk bondkoja. Det ställe, der gästerna mottagas, är en liten snygg men torftigt möblerad kammare. Den omsorg; hvarmed man vetat draga nytta af den minsta träbit, väcker främlingens uppmärksamhet; hos. oss skulle man ej nogare hushållä :med--citroneller rosenträ.. Det nödvändiga saknas dock, detta nödvändiga, som hos oss består i så många goda saker; men denna saknad bär doek här ) Se Aftonbl. nir 10, 12 och 15.