Aftonbladet – 21 januari 1858, sida 3

ÖÖM ledsagare åt en blind man — skall säkert leda honom vilse. Haf nu blott litet tålamod; hvarken -ladyn eller hennes rikedömar skola undslippa:er, 3 2 är Det är ej detta jag fruktar 0 0 A yHvad är det :då? frågade hans gäst, orolig. Re 6 Gentlemannen lutade sig tillbaka på stolen och utbröt i ett hjertligt skratt, 3 Ni låter ej lura er, märker jag, utropade han. Ni är en slipad gammal skälm — skulle ej kunna det, om jag också ville: Mr Ellsgoods fingrar började i största fart röra sig mot hans panna, liksom han inom sig sjelf hade undrat om han ej redan låtit lura sig. Men nej — allt var säkert, lagligt säkert, och detta var allt hvad han bekymrade sig om. Alltsom han återfick sitt lugn, afstannade fingerrörelsen, Han tror, att om han vore i frihet, skulle han kunna skaffa pengar för lägre ränta, tänkte den gamle mannen. Då man betraktar de tio procent och arftagerskans lifassurans, var hans förmodan ingalunda orimlig, : Miss Herbert tänker klandra testamentet, sade han. För sent, alltför sent, svarade Roderick med en mörk blick. Hade jag ej blifvitarresterad samma stund jag inkom i biblioteket, skulle jag hafva tagit det med våld från den fege stackaren Elton och hans .värda, medbröder; men att klandra det, skulle vara oklokt. an eng Etthundrafemtiotusen pund! sade bans gäst. Hans klients ögon lyste af vrede och felslaget hopp, men han upprepade endast ånyo genom sina sammanbitna tänder, att det var för sent, cch bad henom cj vidare tala derom. (Forts. följer).