så här stängas in i buren, då fri verksamhet vore af största vigtp, tillade den hjertlöse äfventyraren. — NN BleLl git Ni har sett Mabel ? Ja, jag har sett den stackars svaga qvinnan. Hvad säger hön? Eva Hon säger ganska litet, svarade hans gäst. men hon har gifvit mig i uppdrag att handla, och detta är bättre för er. Jag har gifvit henne en förteckning på edra skulder. Ni har deribland naturligtvis. upptagit -er fordran?, Juristen försäkrade sig ej hafva glömt denna vigtiga post i räkningen. Hon lånar denna summa emot inteckning. Lånehandlingarne äro redan uppsatta, och innan en vecka tilländalupit är ni en fri man. En veckal upprepade Roderick otåligt, det är ju en hel evighet, Hvarföre ej nu genast betala den lumpna skulden och försätta mig i frihet med ens? Mr Ellsgood började att som vanligt trumma sig i pannan, då han hade något synnerligen vigtigt att tänka på och besluta om. Femtusen pund är en stor summa, sade han; dessutom fins det andra betänkligheter. Det skulle vara orätt att så behandla en affär — ja, osäkert. 3 När juristen Colly hade förklarat en affär vara osäker, visste hans klient mer än väl att han var obeveklig. Hade han endast sagt den vara vanhederlig eller vågsam, skulle det varit någon möjlighet; men osäker — det var som sigillet under en förbindelse -— saken var afgjord. : Ni skall kanhända komma ait ångra det en dag, anmärkte mr Hastings. Litet förtroende skulle ej varit bortkastadt. Förtroende, upprepade lagkarlen, har varit ett förderf för tusende; detär som en blind!