Aftonbladet – 21 januari 1858, sida 2

Professor Mäller, akademiens agrikulturkemist, redogjorde för en serie af undersökningar, som han anstält med åtskilliga gödningsämnen: från fabriken vid Fjäderholmar: ne. Han hadevanvändt flera: kemiska tillsatser, i ändamålvatt förstöra den ytterst vidriga lukten hos nämde gödningsämne, och äfven till en del lyekats; dock befarade han att metoden, i stort använd, blefve för dyr. Denna åsigt delades äfven af professor Mosander som, på uppmaning af en bland drätselkommissionens ledamöter, förliden sommar verkstält några försök i enahanda syftning. Professor 4, Retzius meddelade, att han hade sig bekant det drätselkommissionen, med anledning af ett klagomål, som flera i grannskapet af Fjäderholmarne boende. personer anfört öfver luftens förpestande genom dervarande nattgodsupplag, hade uppgjort ett förslag till denna olägenhets afhjelpande för såvidt möjligt vore. — Åtskilliga pdemötor af akademien, som voro jordegare omkring : hufvudstaden, erinrade om den stora nytta som skulle tillskyndas landtbruket, om allenast. något icke för dyrt medel kunde utfinnas, för att förstöra den vidriga lukt, som nu omöjliggjorde detta gödningsmedels begagnande. Professor A. Retzius meddelade några intressanta underrättelser, hemtade ur ett arbete på norska, rörande fiskerierna och fiskafveln i Skottland och Norge. Iäldre tider-hade t. ex. laxfisket i Skottland varit så rikligt, att lax begagnades äfven af fattigt folk till föda, och det i sådan mängd, att flerstädes i kontrakter mellan husbönder och tjenare hade antagits, att de senare endast trenne gånger i veckan skulle erhålla lax. Genom vanvård hade dock laxfisket numera försämrats, så att särdeles nyssnämde fiskslag blott kunde köpas af förmöget folk. Professorn erinrade nuruledes erfarenheten redan bevisat, att fiskodlingen i stort var utförbar, och att deri förefanns en förträfflig utväg att återigen göra våra sjöar och floder fiskrika. Derjemte förevisade -professorn några burkar innehållande laxyngel, som nyligen framkläckts. — H: Nathhorst meddelade, att ofvanberörde norska arbete, som var af stort intresse, redan var öfversatt och oförtöfvadt skulle utkomma i den svenska bokhandeln: Professor . Wahlberg redogjorde för åtskilliga vid experimentalfältet gjorda försök, at af frö uppdraga humleplantor, å hvilka moger humla redan skördats. Anledningen till dessa försök var, att man velat åstadkomma sådana humlearter, som tidigare än hittills vanliga lemnade mogna blornmor. Fördenskull had från Gotland: anskaffats humlefrö, som blifvi å experimentalfältet utsådt. Deraf hade er mängd plantor : uppkommit, och bland. den flera varieteter visat sig. Af dessa hade de mest frodiga särskilt utplanterats. En varietet had visat sig särdeles rik på blommor, en annan hade burit sådana, som mognat redan i Augusti — en ganska vigtig omständighet, då erfarenheten : visat, att den vanliga humlan hvars: blommor mogna senare, ofta misslyckas just derföre. Då stora portioner humla, ianseende till den alltmera ökade konsumtionen införskrifvas, är det en ganska värderik upp täckt, att goda och tidigt blommande varie: teter genom frösådd kunna åstadkommas. Li kaledes är det intressant, att humle-kulturer kan genom ett så billigt medel som frösåde pröduceras, ty hittills, då all humleplantering verkstälts medelst rötter, har den fallit sig för många ganska dyr.