Aftonbladet – 20 januari 1858, sida 3

Universitetsfrågan. (Slut fr. fredagsbl.) Det är på anförda grunder vi yrkat företrädet af vetenskapliga instituters och undervisningsanstalters tillvaro i hufvudstäderna, och på andra sidan behofvet af sådane för hufvudstaden och landet. Vi hafva sagt det: i denna uppfattning har det obekanta x icke förmått följa oss. Icke få äro i samma punkt lika oförmögna; och det är icke sällsynt att se just detta, som betingar vetenskapens och litteraturens blomstring i ett land, med farhåga skys såsom en källa till samhällsförderfvande opinioner. De må då säga ut sin innersta mening, de, som vilja förvisa patriotismen och de nationela sträfvandena från universiteterna. De begära nemligen icke vetenskap, litteratur och vetenskaplig bildning, utan blott, hvad de förstå med god medborgerlig anda, belåtenhet i det materiela och tanklös liknöjdhet i afseende å alla mensklighetens högre intressen. Icke vetenskapsmän, utan goda undersåter, — är Frans den I:s beryktade uttryck för dessa fordringar. Man kan invända, att alltså vetenskapliga inrättningar och bland dem mwniversiteter icke borde finnas utom hufvudstaden.. Men något sådant påstå vi icke. .Det måste bero af ett lands omfång, folkmängd o. s. v., huru många dylika anstalter det eger materiela och andliga tillgångar att underhålla. Deraf, att hufvudstaden icke bör sakna ett universitet, och att den är den förmånligaste plats för ett sådant, följer ännu icke, att den är den enda