Aftonbladet – 19 januari 1858, sida 1

(Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 12 Januari. Seimeprefekten, hvars omfattande teorier öfver Paris utvidgning och förskönande jag meådelade i mitt sista bref, har nu äfven praktiskt gifvit oss sin nyårsgåfva. Man uppgifver såsom säkert, och vi ha sett huru hans yttrade åsigter ge stöd åt denna uppgift, att, då han emottog arkitekternas lyckönsknin han i sitt svar deruppå gaf dem ett bes löfte. att deras arbeten icke skulle bli brutna under loppet af detta år. Här ba vi således ett yrke, som kan sofva lugnt. i trygghet för sina intressen under de följande tolf månaderna. Å en annan sida tyckes den nu rådande temperaturen böra kunna lugna läkarekåren. På dagar af en ovanlig klarhet och renhet har nu plötsligen följt den mest genomträngande fuktighet som i mannaminne insmugit sig i menniskornas halsar. Jag öfverdrifver ingalunda då jag säger, att under mer eller mindre tydliga former infiuenzan för närvarande är rådande bland fyra femtedelar af den parisiska befolkningen. Veden förmår icke attutur våningarne fördrifva denna förderfliga fuktighet. Med möda lyckas träkolen deruti. Man begriper nu fullkomligt det yttrande, som en gång fäldes af en doktor, under förmodligen likartade förhållanden: Med Guds hjelp sade han, skola vi i år få oss en hel hop små sjukdomar. Läkarne böra således icke ha skäl att beklaga sig. Hvad advokaterna. angår, kan om dem siägas, att ehuru de sett en och annan af de grenar förtorkas, hvilka deras vältalighet och deras lärdom komnrao att blomstraoch bära frukt på civilrättens område, så har deremot, som jag tror, det område, som tillhör bandeln, spekulationen och framförallt uppfinningarne, lemnat dem riklig ersättning för denna förlust. Jag bar företrädesvis fästat mig vid uppfinningarne, derföre att antalet af dem som uppfinna och af dem som icke uppfinna, men som tro sig ha uppfunnit, och hvilka i följd häraf ha, likasom de förre, uttagit patent, slutligen antalet af dem, som på ett direkt cller indirekt sätt kränka de patenträttigheter, som blifva eller illa förvärfvade — att, säger jag, dessa trenne klasser bilda en befolkning, som med hvarje dag blifver allt talrikare. Man har här en källa till processer, som, tack vare framåtskridandet och den passion, det behof man erfar att låta det förra allt mer och mer göra skäl för namnet, icke synes vilja så enart förminskas, än mindre uttorka, En nyligen organiserad inrättning, som redan verkar på ett tilldragande och inflytelserikt sätt, ökar ytterligare antalet af falska eller sanna uppfinnare, äfvensom antalet af förmenta celler verkliga lagöfverträdare. Jag menar den förening, som bildat sig under namn af Sällskap till uppmuntran för den vetenskapliga pressonp, i ändamål att dels åt dem, som gjort några nya upptäckter, dels åt uppfinnarne inom de tillämpade vetenskapernas område samt åt författare af vetenskapliga arbeten bereda medel att kunna direkt framlägga sina. arbeten och sina id er för medlemmarne af den vetenskapliga prossen, med andra ord för publiken, som det heter i sällskapets program. Det behof att göra och tillegna sig uppfinningar som utmärker vårt tidehvarf, skulle således ensamt vara nog att betåga oss hvarje farhåga att sysselsättning komme att fela för advokatståndet. Men äfven andra grufvor ha för detsamma öppnats eller åtminstone utvidgats. Deribland är till och med en, som synes hafva tagit och fortfar att taga en utveckling, som kan väcka bekymmer hos moralisten. Jag menar skilsmässorna till sing och säte mellan äkta makar. Ansökningar derom, emot hvilka domstolarne fordom visade en stränghet, -som kunde anses för långt drifven, börja nu betraktas såsom ett ondt, med hvilket man, af fruktan för ett annat vida större ondt, måste till en viss grad se genom fingrarne, och vederbörande ha i rikt mått -begagnat sig af detta undseende. Aldrig tillförene, åtminstone icke i Paris, ha inför domstolarne så många dylika mål gjorts anhängiga, och deröfver afgifvits så många medgifvande utslag. Den för öfrigt så menskliga lagen om biträde åt den fattige, hvarigenom han kan förbjelpas att få sin rätt erkänd och helgad af rättvisans makt, har till kapitlet om skilsmässor lemnat ett bidrag, hvilket bör så mycket mer påkalla uppmärksamheten, som det fordom säkerligen icke var inom den klass, som berörde lag afser, som de flesta dylika mål förekommo. Om sålunda smaken för hvad man kallar politisk frihet i närvarande ögonblick tyckes hvila, så förhåller det sig icke på samma sätt med det slags borgerliga frihet, som består uti att fara sin väg och roa sig på egen hand, utan sin hustru eller utan sin man. Vi ha sålunda såsom säkerheter för ett godt år åtminstone tillfredsställande utsigter INA Iis ämbeten portern NE öst tntr tb ptvttt ect tba al