Aftonbladet – 16 januari 1858, sida 3

ingalunda är för bankens borgenärer, men deremot så mycket större för dess göldenörer; ty när allmän penningebrist råder i öf rigt, och just den inrättning, som i den goda tiden utgjort deras förlagsman, nu stryper till och fordrar ut sitt, så måste gäldenärernas cgendomar gå under klubban, och kunna då, öm man såg exempel på efter Malmö diskonts fall, säljas bort för eu fjerdedel eller femtedel af det värde, hvartill samma egendomar ett par år förut varit inköpta, allt efter Thorilds gamla sats, att allt gäller hvad det kan gälla, och allt faller hvad det kan falla. Vid cen sådan våldsam realisation kan det väl bända, att banken förlorar på en och annan egerdom; men dels den kontant insatta delen af fonden, dels reservfond, dels delegarnes solidariska ansvarighet lemnar alltid full trygghet för borgenärerna; det är de arma gäldenärerna som få sitta emellan på ett sätt, hvilket vi må bedja Gud bevara landet ifrån att behöfva bevittna. Besinnar man väl allt detta, så följer också deraf, att hvar och en, som har förmågn af lugn och sans och omdöme, långt ifrån att låta sig angripas af en panisk fruktan i afseende på bankerna, ehuru det medgifves att en sådan är till en Y rad smittosam. tvärtom skall finna, att bästa sättet att motverka en kris just ligger deruti, att underhjelpa och förstärka bankerna, genom att befordra så talrika insättningar som möjligt. hvilket, såsom nyss är visadt, kan ske under en fullkomligaste visshet, att ingen insättare an förlora derpå, såvida icke bedrägeri eller stor vårdslösbet eger rum i sjelfva förvaltningen. Men efter denna framställning återkommer insändaren till framläggande af ett par skäl hvarför sedelutgifningsrätten i hans tanka är ett förderf för det allmänna. Dessa skäl hatt va till en del ofta förut varit nämda, men tåla vid att upprepas. Först. och främst är det naturligt, att prit vatbankerna, i samma mån som de kunnå draga ränta på egna skuldsedlar utan att gifva ränta för dessa, skola begagna denna ge: nare. och beqvämare utväg att förtjena per! ningar, innan de göra sig besvär med att uppsamla de verkliga penningar som finnas, för att-åter utlemna dem och förtjena på rän: i teskilnaden. Detta är så visst, att man ganska väl i vet, att det är först på den sista tiden som den. förut mycket försummade upplåningen; mot ränta blifvit begagnad, och häruti ligger dock .enbanks egentliga bestämmelse, nemlist gen: att. vara så att säga en mäklare — fastän på eget ansvar — mellan långifvare och låntagare och göra besparingar fruktbärande. i Det är Stockholms enskilda bank, som förtjensten tillhör att först hafva tagit ett verksamt steg på denna bana. Sedan är det gifvet — och detta utgör ett svårare .gravamen emot sedlarne — att när penningebrist uppstår i landet, men icke kontanta. penningar, utan endast en främmande inrättnings skuldsedlar finnas i allmänhetens händer, så måste, i och för behof af remisser till andra orter eller : till utlandet, en tryckning .påvprivatbankerna ovilkorligen uppstå, i! första rummet för att byta sig till penningar. Och då dessa blott till en del finnas, men banken skall honorera sina förbindelser, så: måste lika ovilkorligt strypning uppstå genom! låns indragning. Låtom oss märka, att om; ett, lika .stort belopp :silfver eller bankosedlar! funnes-1 rörelsen som privatbanksedlarnes belopp nu utgör, så komme visserligen denna sedelstock att: minskas vid en svår konjunktur, d. v.s. man blefve jemförelsevis utan penningar; men några. våldsamma : strypningar i: samma: grad behöfde: icke inträffa. Om åter man tänker sig att en person hopsamlat till .och medflera hundra tusen riksdaler i privatbanksedlar, så kan han ej förvandla dem 1 mynt utan att få dem invexlade, och privatbanken kan exempelvis icke. vexla in så stor summa utan att rycka förlagsmedel från personer, som just i en svår tid äro i största be-1 hof deraf... Hinc ill lacryme: på detta sätt är det som privatbankerna: bidraga att göra en svår tid ännu svårare, fastän de äro bra i den goda tiden; Slutligen förtjenar det hållas i minnet, att olägenheten af kreditsedlarnes tillvaro icke inskränker sig till. sådana : utomordentliga perioder: som.: den nuvarande. .: Den: gifver. sig tillkänna hvarje år vid tronouppbörden, fastän detta.i år blir svårare än vanligt. Häraf det många gånger framkastade förslaget, atti privatbanksedlarne måtte få emottagas i uppbördeny hvilket dock statsmakterna aldrig kunI na bevilja utan att inkasta landet i en finanstel, förvivring. ; Men dessa olägenheter förminska på intet : sätt den trygghet som. enhvar kan ega för de l medel :som insättas uti bankerna på uppoch afskrifningsräkning, enligt hvad förut är visadt. ; Insändaren, som wid alla tillfällen protesterat mot privatbankernas sedelutgifningsrätt, och som .derföre tror sig kunna. vid yttrande af: ett ord. angående dessa banker, åtminstone böra ; anses . partisk till deras fördel, skulle : tro sig hafva bidragit till. något godt, om det lyekats..härigenony skingra en och annan onödig farhåga 1 afseende på dessa inrättninsars säkerhet. i Vi hemställa till landsortspressen, om det icke kan vara skäl att egna något mer omsorg, än. hittills skett, .åt-fördomarnes skingrande rörande dessa ämnen. i nr UTRIKES. Med den i får afton -inträftade snällposten nottogo vi tidningar från London af den 9, Paris, Brässel.och Berlin af. den 10 samt Hamjurg och Köpenhamn af den 11 dennes. Da