Aftonbladet – 16 januari 1858, sida 3

Article Image
(Insändt.) Kan den närvarande krisen hafva monligt intfilytande på privatbankernas säkerhet? Insändaren af dessa rader är icke någon anhängare af banker, som få utgifva egna kreditsedlar, såsom våra nuvarande privatbanker, utan anser af skäl, som strax skola framläggas, denna sedelutgifningsrätt, sådan som den nu utöfvas, tvärtom såsom en olycka och ett hinder mot ett sant banksystems utveckling: men å andra sidan tyckes, i frågan om dessa bankers soliditet, en stor förvillelse hafva in-: smugit sig hos en stor del af allmänheten, ett misstroende, som har föranledt en mängd personer till uttagande af sina hos bankerna insatta medel, och derigenom är mer ökat den redan i följd af konjunkturerna stora penningeförlägenheten. I sjelfva verket böra några få ord vara tillräckliga att visa grundlösheten af ett sådant misstroende, och insändaren anhåller att man, för att göra sig stt tydligt omdöme. om saken, behagade noga gga märke still följande enkla satser. En privatbank är ju vanligen grundad på en fjerdedel kontant insatta penningar och tre fjerdedelar fastighetsinteckningar,jemte. del2garnes ånsvarighet, en för alla och alla för ny med hvars. och: ensshela (förmögenhet, inälldess banken fullgjort alla sina förbinlelser till sista skillingen. ,Om :den slutliga soliditeten kan således tvifvel icke uppstå, ch ett sådant har man; icke heller hört -ytras, men väl att det, i fall en bank stoppar, sunde komma att. draga ut många : år inaan fordringsegarne finge sin betalning: Denna föreställning är grunden till. misstroendet, För att vederlägga densamma behöfver nan endast tänka sig följande, det värsta förnåltandet, ; Så snart som det händer; att en privatdank stoppar, det vill säga, att dess. sedlar icke inlösas vid anfordran, så skall den stäl!as under utredning. Hvad sker då?. För let första skola alla sedelinnehafvarne åtnjuta sex procents ränta från den dag stoppningen skett. Detta ger redan stor anledning till att lessa sedlar ifrån ett sådant ögonblick af kapitalisterna komma att anses såsom goda papper och blifva ett föremål för spekulationen, avilket åtminstone minskar den förlust derpå, som kommer att uppstå för dem, hvilka måste hafva andra kontanter, och hvilket sistvimda hör till skuggsidan af privatbankerna. Ven för det andra måste man icke släppa ur sigte, att om underslef icke eger rum, så måste hela bankens sedelmassa, som utgör dess skuld, motsvaras: 1:o af riksmynt; 2:o af innehafvande säkerhetshandlingar för de lån och kreditiver, som banken utgifvit, och emot hvilka sedelmassan utgått. Men alla dessa lån och :kreditiver. löpa med en förfallotid: af högst sex månader. När nu banken anstränges. intingen för sedlarne, eller också derigenom att personer, som haft penningar insatta,uppsäga och uttaga dem, hvad utväg begagnas då för att möta detta? Först beslutar direktionen att inskränka lån och kreditiver. Sedan beslutar den, såsom det nyss skett i Mälarebanken, att alldeles icke utlemna nya lån, och under tiden förfalla efterhand de gamla och skola indrifvas, hvarigenom bankens :gna sedlar också i samma mån återkomma. Slutsatsen häraf kan nu icke vara svår för någon att fatta, nemligen att den störa faran af en sådan kris, som den närvarande,

16 januari 1858, sida 3

Thumbnail