Aftonbladet – 15 januari 1858, sida 3

nande, för krigens förande och för bestämmande af de fredliga förbållandena till andra nationer. Vi taäli icke derom, att vetenskapens män skulle omedelbart deltaga i desa värf, utan blott derom, att hos ett sådant folk de praktiska männen tvingas att handla efter allmänna vetenskapliga. principer och derföre uppmärksamt lyssna till vetenskapens utsago, såsom der äfven vetenskapen främjas icke för skenets skull, på det man inför andra nätioner i den må ega ett bevis för civiliserade regeringsgrundsatser, utan af fast öfvertygelse: om samhällets behof af densamma. Man behöfver såsom exempel åberopa endast England. jordbruk är vetenskap, dess far rikers inrättning hvilar på det oerhördaste bete af vetenskaplig forskning, likaså de öfart och kanalväsende; och veten pen är oaflåtligen sysselsatt att höja dem. et land hafva den filosofiska rättscoh samingsläran blifvit mera bearbetade, mera i ingt i det allmänna vetandet och mera inerkat på styrelseprinciperna och på hela samhällsordningen. Endast allmänna undervisningens orånande och civillagstiftningen kunna i detta land sägas ännu vara jemförelsevis slutna för vetenskapens inverkan, allmänna undervisningen, emedan man sträfvat att bevara familjuppfostrans frihet, och den likasom familjlifvet öfverhufvud är genomträngd af vetenskapens inflytande; civillagen, ersedan det allmänna rättsmedvetendet fasthållit de positiva rättsbestämningarnes of derli het och lagskipningens oberoende såsom förta vilkor för en stadgad samhällsordning. Att deremot, såsom nämdes, dels den vetenkapliga rättsläran och moralen, förmedlad af n utomordentligt rik didaktisk litteratur, dels ie teologiska vetenskaperna och med dem beslägtade litteratur genom inverkan på den re-igiösa öfvertygelsen bestämt familjelifvet och :llmänna sammanlefnaden i England, mera n i något annat land, och att hithörande ww dersökningar och litteratur der ha fa, stor: publik; är allmänt erkändt. Företrädesvis framför alla andra folks litteraturer är också derföre den engelska nationallitteraturensrcligiös och moralis Vi vilja allraminst förneka, att i England) mvändt vetenskap och litteratur tagit ig tryck af nationalandan. Det har tvärtom, xarit vår mening att genom åberopande. af letta exempel styrka, huru nödvändiet det är, att äfven vetenskapsmannen står i Hifligare beröring med alla kretsar för natiokmalandans verksamhet. Det är icke nog att menniskan ir delaktig af denna obestämda känsla och intention, som tillhör ungdomen, och som man ger patriotismens namn, men som utgör em dast fröet dertill. Patriotismen skall hos mannen i hvarje stund vara verksam; ty det gif-ves i sjelfva verket ingen mensklig handling, Avari den icke kan bevisa sie. Huru skullelå vetenskapsmannens verksamhet härifrån utgöra ett undantag, Kosmapalitismen är, der: den är ärligt menad, i vetenskapen samma töslighetens och fantasteriets anda, som ialla: andra grenar af mensklig verksamhet, ell utgör den blott en skylt för egoismen o: likgiltigheten för alla högre sträfvanden. Såsom en. nations lif har desto högre betydelse för menskligheten, ju lifligare patriotismen hos densamma är, och ju mera dess bedrifter bära rägeln af dess egendomliga nattonalitet, så är äfven vetenskapen desto mera allmänt menskligt förädlande, iu mera nationell den. r. En nation utträder visserligen genom sin. etenskap och litteratur ur. sin. nationalitets: sidiga form, Nationalandan öfvergåri dem: n en inskränkt inom sig sluten folkand, 1 en form för den allmänna menskliga kulturen, ett moment i den allmänna npewusklioa. utvecklingen. Men detta moment är som s-lant desto betydelsefullare, företer on så mycket afgjordare fortgång i den alimwänna Kul-tnrutvecklingen, ju mera uttrycksfullt det ifrågavarande folkets nationalmedvctande i den. uttalar sig. Bevis äro: grekernas vetenskap, somarnes, italienarnes, tyskarnes, fransmiän-nens, engelsmännens. Det är härföre vetemskapsmannens verksamhet skall bära prägelm af det folks nationalitet han tillhör. Han är len som i ord skall uttala dess nationalnnedvetande. I detta värf står bredvid honom enlast skalden, (Slutet följer.)