Aftonbladet – 14 januari 1858, sida 3

Uv: ATURA. SVIUIRET HTLTYyLlalue Uldiva UCSS: hufvudstider på de respektive länderna? Kon centrerar sig 1 dem nationalmedvctandet, der aationela bildningen, patriotismen, allmänan dan, den sociala och politiska verksamheten och återverkar ifrån dem alit detta på öfi delar af de ifrågavarande länderna till hö ;ande af hela folkets lif? M ingen ler vic denna fråga, en annan kan ännu vara tvek. sam i dess besvarande, och en hannovera re eller hessen-kasselare kan kanske bjuds ill ait samla data för dess besvarande me ett possitivt ja, Men ingen förnuftigt tänkande skall ur erfarenhetens lära ora, hväd dylika hufvudstäder, såsom sådane äro, vilja draga slutsatser för hvad en hufvudstad bör vara. Man kan välja andra exempel, Köpenhamn. Berlin, London, Paris, och anse dessa eter 1. ex. forntidens Rom göra mera skäl fö namnet hufvudstad, Obestridligt är också, att det är genom erfarenheten af sådane huf. vudstäders tillvaro, af de i dem rådande intellektuela, sociala och politiska sträfvandena. man kommer till föreställningen om, hvad ett lands: hufvudstad kan och bör vara; men det är. det teoretiska vetandet om samhälls. lifvets art och ändamål, om nationernas bestämmelse och den verldshistoriska utvecklingens betydelse, som höjer den obestämda föreställningen härom till förnuftig insigt.. Hvarföre man på andra sidan sanningsenligt kan yrka, att ingen särskilt af dessa hufvudstäder motsvarar begreppet af en hufvudstad; ty man skulle eljest förklara någon sådan stad för det högsta, hvartill menskligheten den vägen kan komma Detta om skilnaden mellan faktiska exem plet på en hufvudstad och begripandet a hvad en -hufvudstad är. För personer med en så inskränkt uppfattning af en hufvudstads betydeise för nationen, som de, hvilka representeras af Sv. Tidn:s obekanta x, lönar det visserligen icke mödan att härom tala. Den. som i frågan om ett universitet i hufvudstaden afväger endast behofvet och nyttan deraf för hufvudstadskommunen, borde ega blygsamhet nog att i saken icke taga sig någon talan. Föga förunderligt är det oc sådan person förklarar sig icke beg med folkandans sedliga hållning, ett folks sedliga bildning förstås ännat, än individens moraliska sinnelag och frånvaron af ett lastbar lefverne. Att till sedlighet hörer en positi verksamhet för samhällets och mensklighetens allmänna angelägenheter, syncs för det obekanta vara obekant, Att en nations scdlige anda måste mätas efter måttet och arten al en sådan verksamhet, har x icke fått veta. ehuru historien lärer det på hvarje blad; oc att universitetsungdomen främst bär till denna serksamhet uppfosiras, har aldrig fallit honon in. Utmärkande för xs sätt att se saken äro omdömena om Sverges hufvudstad, dess betydelse för landet och dess duglighet till sät: för ett universitet. De öfrerträffas endast at en riksdagstalares, som, med anledning af den på riksdagen väckta frågan om Upsala universitets flyttning, ger hufvudstaden vitsordet it I en enda punkt framstå framför det ötäga Sverge— — i befolkningens förmåga at sona sig vid kräsliga måltider, Ingendera aj lessa opinanter faller det in, att hufvudstader är landets verk, att, om den icke bär vittne om högre. intelligens, samhällsanda, patrioism, frånvaron derstädes af allt detta återfaller på nationen, att det är nationalandan som i hufvudstadens opinioner och Nf uppenbarar sig, att det är hufvudstaden, som främs! representerar nationen inför utländningen, den. som återverkande. på det öfriga landet influerar på allmänna öfvertygelsen och seden, Det ir öfverflödigt för våra iisayc tillägga, att sålana på all ingigt blottade opinioner ingaunda representera de bildades i Sverge öfverygelse i frågan, och att der icke saknats de. som förstå uppfatta densamma ur en högr synpunkt, Hvad Vi här sagt om uppfattningen af en aufvadstads betydelse, gäller likaså om upprattningen af, hvad ett universitet bör vara, Mången hyser den välmenta föreställningen att det vid ett universitet vore desto mera välbestäldt, uti en tystare vrå af verlden det vor placeradt. Man kan åberopa erfarenhet fö lenna åsigt; ty mycken lärdom har samlats i och åter utspridts från klostercellerna, Mer till och med om universiteterna ännu vorc anstalter endast för bildande af lärda, vorc klosterlifvet för deras alumner . att förkasta Ju mera nemligen vetenskapen trängt på djvpet, och ju klarare principer och system fram stått, i desto närmare förbindelse har den träd med samhällslifvet öfverhufvud. Icke blot naturvetenskapen har det ofta prisade för träde, att öfva inflytande på det praktiska lifet. De humanistiska vetenskaperna. ega elfva verket den vida större makten att omkapa samhället och gifva de menskliga sträfvandena en ny riktning... Ångans och elektricitetens användande äro visserligen saker oi stor betydenhet; Men skulle icke filosofiens läror och den historiska betraktelsen trängt ned till vidare kretsar af folket, reformera: samhällsåsigterna, humaniserat tänkesätt och seder, ombildat lagarne, höjt folkens nationalmedvetande, fostrat. nationalekonomien och å andra sidan i förening med språkvetenskaper — utom dennas betydelse för historien — väckt tolerans folken emellan, sträfvande till och möjligheten af ett ömsesidigt närmande, skull framförallt det religiösa vetandet icke utbredt öfvertygelsen om ett allmänt menskligt broderskap, skulle icke dessa den humaniserands bildningens: elementer fått en ytterligare rös i nationallitteraturerna, hvilka devigenom blif: vit en allmänt, bildande verldslitteratur, sö skulle jernvägar och elektriska telegrafer va gagnlösa öfverflödsverk. Ty ingen skulle dem resa eller genom dem korrespondera Under saknaden af en allmänt spridd huma bildning skulle ingen åtrå funnits till be c PE FET EL PTERS TIM ODAG