Aftonbladet – 14 januari 1858, sida 2

SOSFS: SSE TENSTA euro SONET SARS fer: ERS TSE EES ENS BEG LE der, samt derjemte på befallning meddela H. K. H: hertiginnan af Östergötland undervisning i svenska historien. (Ups.-P.) — Det är ett litet misstag, då vi yttrat, att ingen ledamot i ekonomiutskottet reserverat sig mot utskottets framställning rörande kommunalstyrelser. Vid närmare efterseende finna vi, att en reservant verkligen finnes antecknad vid slutet af betänkandet. Det är hr Ehrenhojff, Gustaf Herman. Kammarjunkare Ehrenhoff har alltsedan 1844, då han, trots en och annan påminnelse af landtmarskalkens klubba, förklarade sig skola qvarstå, den siste kämpen för vårt urbota representationssätt, som han förmenade vara liktydigt med konungamaktens helgd. Den siste kammarjunkaren har sedan dess åtnjutit en viss ryktbarhet, som han sträfvat att föröka genom det originella i sitt uppträdande vid åtskilliga tillfällen, och senast under religionsfrihetsdebatten. Vi skulle derföre gerna ha velat VR bygga våra läsare genom meddelande af de skäl, på hvilka hr Ehrenhoff grundat sin rfeservation mot ekonomiutskottets ifrågavarande förslag. Men tyvärr måste vi neka oss detta nöje. Mot utskottets genomförda argumentation och dess på en utförlig och bindande bevisning. grundade framställning har hr Ehrenhoff icke ansett sig behöfva lägga något annat än tyngden af sitt namn, hvilket han tvifvelsutan ansett vara allt som behöfts för att kullstörta den vackra bygnad utskottet appfört. Lyckas icke detta, har hr Ehrenhoff åtminstone åt sig bevarat den utmärkelsen, att bland dem, som sent få sina ögon öppnade för hvad som kan lända till samhällslifvets utveckling och nationalandans lyftning, qvarstå — den sisten. —m—