Aftonbladet – 9 januari 1858, sida 3

högst få, som icke gerna instäräma dernti. och anmärkningen står egentligen utanför den hos oss förda striden om elementarundervisningen; tv hvar och en finner att det är två skilda saker, att såsom biträde begagna de äldre lärjungarne i en skola, som är försedd med en tillräcklig personal af lärare, och att å gödt som uteshitande grunda kela undervisningen på användandet af monitörer, under en orimlig disproportion mellan lärjungars och lärares antal. Författaren insinuerar, att den s. k. mysa lärometoden skulle undergått alldeles grundväsentliga förändringar, sedan man kommit underfund med dess förmenta brister. Ett mera obefogadt påstående kan icke framställas ). Det är att hoppas, att nya elementarskolan, sin bestimmelse likmätigt, aldrig skall hårdna i någon sådan ortodoxi. som utesluter förbättringar; men att öfvergifva ex princip är något helt annat än att förbättra dess praktiska utförande. TInsämdaren för sin del föreställer sig ingalunda att nya elementarskolan ännu på långt när nöjaktigt löst det problem eller. de problemer hon föresatt sig. och tror icke heller att hon skall kunna det, så länge hon nödgas vara inhyst i sin närvarande hyrda lokal, som både i allmänhet förmodligen är en af de sämsta skollokaler. och särskilt med afseende på den der begagnade nndervisningsmetoden i hög grad obeqväm?). Men han kan icke heller annat än föreställa sig att, om nya elementarskolan, i trots af dessa hinder och svårigheter, hittills lyckats i sina bemödanden så mycket som hon gjort. skola framgångarne icke blifva mindre, men efter all möjlig sannolikhet större, då hon snart omsider fär inflytta i den tjenligare lokal, som genom. de senast församlade ständernas välvilja blifvit henne beredd. I fråga om allmänna principer skall insändaren icke tvista med författaren. Insändarens ändamål har egentligen blott varit att konstatera några faktiska förhållanden. Orm: principer har tillräckligt kämpåts, och författaren skall med alla sina bemödanden förmodligen hvarken kunna stjelpa eller oxmvända tidens vagn. Han må således gerna (mot det afseende på lärjungarnes individu zalitet. som nya skolsystemet yrkar) påstå att ewdast vildarne på Amerikas prairier, eller antroPofagerna på Nya Zceland, eller Boshjesmänn er uti Sydafrika, eller Pescherähs på kusterna al Eldslandet kunna bibehålla individualiteteri: i all sin renhet och äro säkerligen ej mindb ångelägna derom, än våra reformvänner, att skydda individualiteten hos det uppväxande slägtet; — endast få personsr skola kunna undgå att se det narraktiga i detta yttrande ) Han må gerna uppstämma den allram est ohejdbara dityramb till prisande af språk ens företräde, såsom bildningsmedel, framför vetenskaperna; äfven om han har verldsaFltet till sin .vädjobana och sammanknyter jord och himmel, tid och evighet m. m., så skallinar icke kunna glömma de sistförflutna århundradenas hela kulturhisteria och huru man kommit till den ståndpunkt, hvarpå bildningen 1ö: närvarande befinner sig. Han må, huru mytcket ban vill, yrka på grekiska språkets öfver vägande vigt och värde; — detta språks roll i den allmänna undervisningen skall aldrig blifva större, men förmodligen ännu mind: än den hittills varit. Han må för sin egen del med än så mycket nöje läsa en OCieerps tillskrufvade vältalighet eller en Ovidi oc en Horatii obsceniteter; — man skall dock för vår tids ungdom fordra en både solidarc och -sedligare själaföda. Han må. med ett ord, bäst han behagar, nedfalla och tillbedja den antika olympens alla odödliga gudar, — enligt ett uttryck han sjelf nyttjat; — vi andra skola icke glömma, att vi lefva i en annan verldsålder, under hvilken sådana åsigter. som . författarens, hafva sin rätta plats i — historien. ) Hvarken vid Carlberg eller i nya elementarsko lan hafva några sådana förändringar timat Hvad man förändringsvis vidgjort har varit at afskaffa en eller annan oart, som insmugit sig men som aldrig ifrån början tillhört sjelfv: systemet. . ) Ingen annan än den, som på stället tagit kän nedom om förhållandet, kan göra sig ett be grepp om de ofantliga hinder, som häraf uppst för undervisningen i nya elementarskolan; och författaren, som tagit sig före att likasom upp göra skolans bokslut, hade visserligen med störrt skäl bort upprikna denna omständighet blant olägenheterna, än vidt och bredt orera öfver di diktade eller inbillade förmåner, som han upptagit på skolans debet. a Ingenting vittnar bättre än detta om de igrofr . misstag, hvilka en författare kan begå, som; ke rådfrågar erfarenheten, utan vill försöka CM konstruera den objektiva verlden ur sir Sh hjerna, Plantan och, djuret förete ingen ey er ringa individualitet: individen är endas t : 4 stant uttryck af specieseller varietets-? akt åh och så är äfven till en stor del förb ålland mer menniskan på den lägsta bildnir söraden.Qt råa nationerna förete endast tev iisct Tikarto å exempel af den eller den va joteten dre species menniskan. Men ju hh gre bn å civilt. sationens bana, desto mere främstär R ev Ä menskliga individualitetem. och de folk ad som står högst i bildnär ag — den eh elek de båda sidor om Atlomv ska hafvet — tlmärker sig ock i företräder vis genom en hos befolk. de 0 MIN styrkt utpräglad individualitet SR örfe.ctaren verkliga förhållandet — hyil ket icke gorde hafva varit Omöjligt — så skull höd ock veta, att om än i England och Ameril! mun icke i skolorna använder det system, sor här betecknas med uttrycket fri flyttning,, s a a intet em der man i allmänhet vin upptfostran-lägger så stor vigt på individnualiteör sorar Jagt er gt på individualite UTRIKES. Dägens tyska post medförde tidningar från London af den 3, Paris, Brissel. och Berlin sälg PA MINE NE er SAN AE SR 0