Aftonbladet – 8 januari 1858, sida 3

prerogativ, att mgen ma mom riket utöfva gymnastik, som ej vid centralinstitutet blifvit :xaminerad och derifrån erhållit betyg om nöjaktiga kunskaper,. Dessa kunskaper gälla naturligtvis äfven läran om sjukdomar och sjulkvård, eftersom nyssnämda undantag för centralinstitutet skall blifvit gjordt.. Men hvarest inhemta då institutets elever läran om sjuklomarne och sjukvården? kan man väl fråga. Ingenstädes! Detta är så mycket säkrare, som professor Branting och doktor Liedbeck itidningen Bore en gång yttrat följande: Det ir osanning, att sjukgymnastik (vid centralinstitutet) varit examensämne, uppfördt på lista. — Denna kunskapsgren ingår icke i insti tutets offentliga undervisning, och har icke hellir någonsin examen deruti blifvit anstälds. Men lika mycket! Fäktning och voltige äro ju examensämnen — och det är en af hela verlden känd sak, att kan man bara fäkta bra och klättra bra på linor, så är man ju ock hemma i konsten att diagnosticera och behandla sjukdomar — åtminstone här i Sverge. Då jag icke nämt om benpipornas krökning eller fötternas missbildningar, så är det ej derföre, att jag anser dessa lidanden vara at obetydlig vigt (de äro dessutom talrikt förekoinmande), utan emedan jag tror, att vi i förevarande fråga kunna hafva fullt upp att göra med endast ryggarne. Skulle man dock wnder tiden vilja vara af den godheten och gymnasticera raka några rhachitiskt krökta benpipor. och likaledes med blott gymnastik hjelpa: några klumpfötter tillrätta, så stannar jag i största förbindelse, Jag har här varit något utförlig; men har velat omfatta tillfället att för ortopediens motståndare utvisa ett rätt vidsträckt fält att skörda lagrar på, ifall de bhafvalust; och vågar jag derföre hoppas, att de nu icke försumma att upptaga den handske jag här stat, så att de på ett rätt cklatant sätt må — att jag må nyttja insändarens ord — rycka undan det bedröfliga tickelse, som länge nog omhöljt ortopedien. Jag har ock med denna utförlighet velat visa, att ortopedien har en mycket större omfattning, än mina motståndare tyckas veta af. De drömma blott om några lindriga snedheter i ryggen, under det ortopeden är tvungen att sträcka sin verksamhet öfver ett icke obetydligt fält af kirurgien och medicinen, Må jag i sammanhang härmed få erinra om några saker, dem man icke bör förbise vid afgörandet om ändamäålsenligheten och värdet af de olika behandlingssätten för missbildningar: I:o. Bör man uppskatta metodens förtjenst icke blott efter de kurativa resultaterna, utån ock efter förmågan att lemna de bästa rcsultiterna inom kortaste tid. 2:0. Bör man uppskatta metoden efter dess mer eller mindre goda garantier mot missbildningens tilltagande äfven en längre tid efter sedan patienten varit under behandling. 3:0. . Bör man taga i betraktande svårigheten, stundom omöjligheten för vissa patienter, att kunna tillbringa någon längre tid vid ett gymnastiskt institut; men hvilka patienters ofärdighet kan vara i så hastigt tilltagande och af så svår natur, att de bekymmersammaste följder skulle uppstå, om icke ett hinder genast blefve satt för ofärdighetens vidare framsteg, Denna klass af patienter är icke liten, och får ej, derföre att den mest utgtres af fattigdomens barn, lemnas hjelplös, hvilket dock måste hända, om icke de ortopediska bandageua funnos. Insändaren söker vilseleda allmänheten, då han påstår, att ortopedien utomlands har blifvit nedlagd. Detta är tydligen skrifvet emot bättre vetande; ty den som, likt insändaren, har så noga reda på alla de der pseudoortopederna, hvilka uppräknas från Berlin, Wien c., han bör väl äfven känna till åtminstone Sanitetsrådet dr Berends stora institut i Berlin, hvarifrån en mängd gipsafgjutningar och ortopeliska maskinmodeller blefvo öfversända, för ett par år sedan, till Konung Oscar, hvilken derefter belönade dr Berend med Vasaorden. Han borde känna till dr Langgaards institut i Hamburg, denne skicklige ortoped, som vid Pariserexpositionen vann pris för sina goda ortopediska maskiner. Han borde känna till Ir Schrebers institut i Leipzig, medarbetaren i den tyska tidskrift för gymnastik, hvilken till en del synes vara redigerad för att stäfja le allt för svärmiska sjukgymnasternas extravaganser. Utrymmet medgifver icke att uppräkna den stora mängden af nu existerande ortopediska institut; men insändaren borde åtminstone känna till instituterna i London och Paris, t; ex. på sistnämde ställe doktor Bouviers, denne utmärkte ortoped, som för sina forskningar inom ortopediens område blifvit med 6000 francs af-pariserakademien prisbet lönt på samma gång som den celebre ortopeden dr Guerin för sina vidsträckta undersökningar på-samma fält belönades med—det stora kirurgiska priset af 12,000 francs. Sådana summor. offrar man icke på en vetenskapsgren, om den vore på väg att öfvergifvas. Enligt hvad jag har mig bekant genom personliga besök vid dessa och andra institut, är ortopedien i utlandet ingalunda i något sjunkande tillstånd. Skulle under en längre tidrymd eft eller annat institut hafva blifvit nedlagdt, så bevisar detta intet; ty många ortopediska institut äro af helt och hål et privat natur och således äfven till sin existens beroende af enskilta förhållanden. Hvad Ginther i Kiel beträffar, så vill jag upplysa om att han en gång vid ett besök i Köpenhamn yttrat till d:r Mansa, att de många Uleiligheder ög Ubehageligheder, som Bestyrelsen af et ortopedisk Instiut rödvendig medjörer), voro orsaken till att han nedlade sitt institut. Öfver resultaterna af kurerna hörde: :r M. honom icke beklaga sig. (Se Uges skrift for Exger den 27 Juli 1839.) Tvärtom yttrar Giinther följande ord i sin skrift öfver ryggradskrökningarne ): Jag förklarar genast på förhand, att-jag anser förnuftigt inrätkata OO ol sn etstut ll nens da Bl lse EL