Aftonbladet – 8 januari 1858, sida 3

ket om hjertat. skulle i sådant fall också tå stryka; ty de äro ju några förfärliga saker dessa. vippmaster, hänglinor, spännstolpar. slingerstegar, pinnstolpar, plintar etc., inrättade: till menniskors hängande, ckan1 de; spännande, hackande, knådanden. bultande, pressande, yridande och slutligen slagtande; samt ändtligen denna militärgymnastikapparelj, dessa sablar, värjor och musköter, som ju rent af äro uppfunna enkon för att döda folk. — Jag öfvergår nu till en annan fråga, nemligen den, huruvida gymnastiken ensam är tillräcklig, såsom ett medej emot flertalet af de lidanden, som af ortopeden -behahdlas,: och jäg svarar derpå ett bestämdt i. Insändaren har ytterligare afvikit ifrån sanningen, då han sökt ingifva allmänheten en motsatt tanke. För det första finnes det flera slags missbildningar, som äro af den natur, att patienten icke utan skada, ja stundom icke utan fara för lifvet. skulle kunna behandlas med gymnastik, men der den ortopediska läkemetoden är på sin. plats och lemnär lyckliga ltater, t. ex. de. så ofta förekommande höftsjukdomarne (Coxarthrocace) och puckelryggarne (Spondylarthrocaee); för det andra gifves detflera missbildningar, der gymnastiken, utan att vara direkt skadlig, likväl ingenting (eller åtminstore högst obetydligt) förmår till ofärdighetens bekämpande, t. ex. betydligare krökningar af benpiporna samt missbildning af fötter och händer, beroende på muskelsammandragningar, förlamningar o. dyl; för det tfedje är der faktiskt, att samverkan af gymnastik -och ortopediska medel återställer både fortare och i högre grad de af snedhet eller annan ofärdighet lidande patienterna, än gymnastiken ensamt förmår. Detta har man vid vårt ortopediska institut ganska många gånger haft tillfälle. att erfara på ren komparativ väg. Det händer dessutom ofta, att patienter söka hjelp vid ortopediska institutet, sedan de förut under kortare eller längre tid, utan någon förbättring i sin missbildning, hafva vid centralinstitutet begagnat den af insändaren så högt lofordade gymnastikbehandlingen för. sneda. Jag ber att man icke måtte tro, att detta mitt påstående är framkastadt för att betala insänI daren med samma mynt, då han upphöjer Iden vid centralinstitutet begagnade metoden på ortopediens bekostnad. Vare en sådan småaktighet långt ifrån mig! Jag erkänner mer än gerna allt hvad som förtjenar att erI kännas, äfven om det gäller en motståndare: I men med all möjlig aktning för centralinstitutet, såsom stiftelse, tror jag mig dock icke blott vara berättigad, utan äfven skyldig att hålla fram sanningen... Denna sanning lärer väl ock allmänheten längesedan hafva insett, eftersom man numera skickar de missbildade patienterna företrädesvis till ortopediska institutet. För min del tror jag ock att detta förhållande, hvilket lärer hafva gjort någon minskning i tilloppet af patienter hos professorn vid centralinstitutet, är en väsentlig orsak till den hetta, med hvilken man nu ånyo angripit. ortopediska institutet, och till dessa uttryck af ängslan, som verkligen erinra om en sjunkandes nödrop. Må man väl förstå, att jag nu svarar på anfallen mot ortopedien och icke syftar på centralinstitufet, såsom allmän stiftelse; men blott på en detalj af vår helsovård; som icke hörer till detta institut, icke ifrån början varit ämnad att höra dit, och aldrig Heller kan komma att höra dit, såframt institutet ej skulle omorganiseras. Hvad jag nu yttrat skall utan tvifvel misshaga många af våra gymnaster. Jag är ledsen deröfver, och vill i ersätttning gifva dem ett godt råd: de böra nemligen söka att vederlägga mig på ett slående sätt — jag menar: med fakta .— verkliga fakta. . Detta är cen vigtig sak, äfven för allmänheten, hvilken redan så många gånger varit vittne till dessa eviga utgjutelser mot ortopedien, att den en gång kan ha rättighet att fordra, det man måtte öfvergå från ord till sak. Jag tage mig derföre friheten att här göra mina motparter ett förslag, som jag tror skall kunna på säkraste och bästa sätt förhjelpa dem att afslöja ortopedien,. Låtom oss på hvardera sidan göra en liten uppoffring för vetenskapens och sanningens skull, glömma grollet och föranstalta tillsättandet af en komits at kompetenta personer, för att noga följa. våra olika -behaifdlingar. Men på det att nu icke den ringaste anledning må kunna uppstå att i några hos patienterna förekommande mer eller mindre lyckliga individuella förhållanden söka orsaken till de olika resultater, som skola visa sig vid de olika behandlingssätten, så får jag föreslå, att vi behandla samma patienter. Och emedan ett lidande merändels är lättare att bota ju tidigare härmed börjas, så öfverlåter jag åt mina motparter att behandla patienterna först, och vill jag dröja med användandet af ortopediska kuren tilldess man funnit, att vidare förbättring icke står att finna med den uteslutande gymnastikkuren. Jag vågar hoppas att man icke anser detta förslag obilligt. Skulle man föreställa sig någon svårighet att finna patienter, som vorc benägna att undergå denna dubbla behandling, så får jag påminna om hvad jag redan här ofvan omnämt, att många af snedhet lidande personer redan hafva anlitat ortopedien, sedan de erfarit att gymnastikkuron icke hjelpt dem, Patienter tror jag således visst icke skola komma att tryta oss; men de måste v bland sådana, som äro behäftade med verkliga ofärdigheter, och icke blott med dessa obetydliga snedheter, hvilka, endast beroende på muskelsvaghet, i de flesta fall böra kunna botas med gymnastik ensamt. Emellertid tager jag mig friheten att på förhand framställa till herrar gymnasters besvarande den frågan, huruvida skulle kunna tro sig om att med framgång behandla patienter af följande beskaffenhet: 1:o. Barn under 3 års ålder; som äro behäftade med den svåra medfödda ryggradskrökninoen. och icke kunna lemnags Htan Ar rr PD I IN