Aftonbladet – 7 januari 1858, sida 3

RIKSDAGEN. DAGENS PLENA: Ridderskapet och Adeln, Till behandling företogs. statsutskottets utlåtande n:o 193 om ersättning till majoren G. M. Stjernsvärd. för utgifvande af en samling af gällande författnin-gar rörande krigsmakten till lands, och godkändes: Samma utskotts utlåtanden n:o 194, i anledning oå väckt fråga om skattläggning och rotering af bergsfrälsejorden i Stora Kopparbergs län, samt n:o 193 om försäljning eller utarrendering af alla ät tjenstemän anslagna boställen, biföllös äfven utan diskussion. Derefter föredrogs punktvis sammansatta lagsamt allmänna besvärs och ckonomiutskottets betänkande n:o. 42 om ändring i gällande tjenstehjonsstadga, dervid hr Tham, efter uppläsandet af första punkten, som afser ändring i lagens stadgande om våld å person; anhöll att frihe; J. Av Posses: reservation måtte uppläsas, hvarefter hr Tham under åberopande af alla de förtjenster reservationen innehåller, yrkade: återremiss af frågan. Häruti instämde hr Prytz, soma ansåg nu gällande lag i ifrågavarande fall vara barbarisk och föranleda, såsom hitintills ofta skett, till hämdplaner mot obarmbertiga husbönder. Skalllunsagan användas, bör den tillämpas på ynglingar, som icke uppnått 198 år, och flickor som äro under 16. Hv Itjerta ansåg tjenaren icke höra till eller nutgöra någon egentlig medlem af familjen, hvarföre han ock sällan såsom si v-husbövder hetraktas, hvilket kan sk , att en husbonde ofta till andra pexsoner öfverlåter sin husbondes rätt, då han desemiot icke på nägra vilkor torde ilja öfverlemna sin rätt t fader till samnia renade sig derföre. uti yrkandet om återremiss af första punkten, hvaruti ock grefve Creiitz instämde Rwder yttrande att om n skulle tjenaren såsom familjemedlena, en sårmån vederfaras hvarje person, med hvilken man kontraherade. Grefve Löwenhjelm förordade utskottets förslag, ock ansåg en talares förslag, att sätta kristeliga förmaningar i stället för husaga, vara ändamålslöst, ty orm t. ex. husbonden tidigt på morgonen bes stallet och fann sina drängar sofvande efter ett möjligen ä föregående dag intaget rus, och hästarne oryktade, vore ett förståndigt appliceradt käpprapp bättre på sitt ställe och mera verkande, än de föreslagua ningarne, som helt säkert icke skulle medföra lika. god verkan, Hr Hjerta bemötte ett af sista talarems yttrande, att de, som talat för återremiss, ej vore fullkomligt; kunnige om det sätt, hvarpå tjenare vanligen b i handlas, med upplysning att han baft att göra w ed flera hundradetals arbetare och allttå funnit, ar; en mild behandling af folket å ömse sidor län? t till större nytta. Hvad beträffar de hämdpla;orr, som mot stränga husbönder blifvit fattade och, äfven utförda, upplyste talaren, att både mord och mordbrandsanläggringarsamt andra iVgeraingar blifvit föranledda just genom användandet af den husaga, som hvarje rättänkande måste önska blifva afskaffad. Talaren framdrog äfven några exempel på misshandling af tjenstehjon, hvilka varit föremål för härvarande poliskammares behrndling. Hr faem försvarade sitt påstående, att förmaningar vore bättre än husaga, och ansåg det af en taare förordade käpprappet hvarken verka förädling hos den sofvande drängen, eller tjena till att uti dennes tanke höja husbondens moraliska värde; hvilkem förmånliga tanke hufvudsakligen måste bidraga bill godt förhållande mellan husbonde och tjenare. UWbskottets utlåtande uti 1:a punkten gillades meB IK ja mot 28 nej. ; Vid föredragning af 2:dra punkten, innefattande ändring wti l:sta och 2:dra 3 i legostadgan, hvarigenom easkilta personers intyg skulle anses tillfyllest för bestyrkande af en persons förmåga att ärligen sig för sörja, yttrade hr Hjerta, det han ansåg förundransvärdt, att utskottet kunnat framkomma med det påståendet, att den ifrågavarande ändringen icke skulle . medföra någon synnerlig förmån för tjenaren, då just denna ändring, som afsåg förekommande iaf onödig tidsutdrägt för dylika frågors, som ifråga-varande behandling, tvertom medförde den alldra. största nytta, hvarföre ock talaren yrkade åter remiss. På friherre Cederströms yrkande blef punkten af ståndet godkänd. k Hr Jjerta yrkade derefter att 3:dje punkten, om tillägg till legostadgans -8:de S,; genom hvilket äct skulle vara ett tjenstehjon. tillåtet att, under vissa Jall, undan? draga sig träda i tjenst, måtte återrensgtteras; emedan det vore orimligt att tvinga en porson, som om förhållandet vid städselns mottagsade vore okunnig, träda i tjenst hos en person, som under det sista halfåret derförut misshandladt någon tjenare celler: låtit den svälta, eller sökt förleda den till brottsliga och osedliga handlingar. Vid anstäld votering gilla-des utskottets förslag med 22 ja mot 11 nej. 4:de punkten om omarbetning. af legostadgan god kändes utan diskussion. Borgarestände. Statsutskottets. utlåtanden n:r. 202, ngående till ökning i tiondeanslag åt Hernösands domkyrka; och: n:r 204, med förslag till sammanjemkning aller vo teringspröpositioner i anledning af besluten rörande: 9 hufvudtiteln, godkändes. 4 Derefter — föredrogs Rex och ekonomiutskottets: betänkande n:r 42, afstyrckande väckt förslag om: ändringar i iegostadgan. Hr Henschen yrkade: återremiss, hvarati hyr flasselret, Uppling, Ericsson, Tauson och Ödmansson instämde. Hr Bodell försvaära-de betänkandet dermed, att m g adgandet om husagan borttages ur lagen, hon ändock komme att qvar.: stå i sederna. Talaren önskade återremiss i enlighet med frih. Posses reservation. Hr Lallerstedt yr-kade att ståndet måtte förklara, att husägan skall upphäfvas, och lemna åt framtiden att reglera der-med sammanhang egande förhållanden. Hr Gahn yr kade återremiss i det syfte att husaga måtte inskrånkas till yngre tjenare. Punkten återremitteradasenhälligt. Den punkt som afstyrkte hr Hjertas yrkanom en omarbetning af hela legostadgan ogilladös, anförda skälen, hvaremot öfriga punkter godändes, I Gymnastiken i skolorna. Med anledning af professor Brantings till lirektionen för Stockholms stads undervisningsverk afgifna utlåtande om behofvet och vig-n af Jymnastiska rörelsers införande i.skolornaa