ANIMA. TECKNINGAR EFTER NATUREN, Af W.) Han hade alltför rätt då han förmodade, att spannet skulle vara ystert och oregerligt. Vällefnad och lättja lärer mycket ondt, såsom det heter; vid första klatschen stodo de alla fyra i en ställning, som egentligen mera anstår apor än -rättskaffens hästkreatur! Förgäfves använde kusken alla eftertryckliga medel för att bringa dem till reson, Hvarken ord eller åthäfvor förmådde någonting öfver de genstörtige. Hr v. Arnim hade emellertid stigit af, han skyndade fram för att försöka hejda det oregerliga förspannet, som hoppat utom linorna och genom sitt okynne sökte förleda sina begge stadigare kamrater att äfven resa sig och deltaga i upploppet; de märkte dock snart att de fått sin öfverman och måste efterhand, fastän motvilligt och med många protester inställa sina kaprioler. EFörgäfves kastade de sig till höger och vengter, fnyste och stampade, samt skakade otåligt sina. hufvuden, — husbonden tvingade dem dock snart att upphöra med sina krumsprång; tuggande betslen i maktlös vrede och skälfvande som asplöf, måste de slutligen beväma sig att efter naturens anvisning helt beskedligt stå på sina fyra. Linorna spändes nu om, herr v. Arnim lät kusken sitta upp såsom spannridare och satte sig sjelf på kuskbocken. Nu bar det af pilsnabbt utåt allen. Väglaget, som i synnerhet närmast Sternenburg var-utomordentligen svårt; hejdade dock småningom kamparnes vilda mod, så att de redap efter första milen voro temligen medgör) Se Aftonbladet nis 2 och 3,