Aftonbladet – 7 januari 1858, sida 1

FARSEN: ASU GTTRUe STOCKHOLM den 7 Jan. Vi ha redan förut under vår utrikesafdelning omnämt en märklig petition, som för någon tid sedan blifvit aflemnad till lord Palmerston, och i hvilken han uppmanas att i den af honom utlofvade reformbillen föreslå, att personer som dokumenterat sig ega högre bildning skulle komma att bilda en särskilt valkorporation, så att de inom hvarje grefskap skulle välja en medlem till underhuset. The Economist uppträder nu emot detta förslag i en artikel om naturlig och konstlad klassrepresentation, hvilken torde förtjena upp märksamhet äfven hos oss, der vi ha fullständig erfarenhet om de olägenheter, som det engelska bladet skildrar såsom en följd af ståndssplittringen, och der mången ännu invaggar sig i den ljufva tron, att en representationsreform bygd på hvarjehanda konstlade klassfördelningar kan ha den ringaste utsigt för sig. The Economist yttrar: Den nyligen offentliggjorda, af inflytelserika personer undertecknade petitionen till lord Palmerston, om politiskt erkännande af de s. k. bildade klasserna såsom särskilta valkorporationer i hela konungariket, synes oss egnad att bringa i fara en ytterst vigtig grundsats, genom att framställa densamma i en mycket skadlig och onaturlig form. Petitionens syftemål var att gifva en särskilt politisk röståt den högre odlingen inom de vigtigare delarne af England genom att konstituera t. ex. de lärda yrkena, de vid universiteterna graduerade, samt armåns och flottans officerare i flera af hufvudstadens olika delar, i Norra Ehglands förnämsta städer och i några grefskapsgrupper, till lika många särskilta valkorpöorationer, berättigade att vid sidan af de vånliga valkorporationerna utse sina egna representanter. Vi anse denna plan vara lika oförståndig och onaturlig, som vi anse klassrepresentationsgrundsatsen, på hvilken man uppenbarligen hade: för afsigt att bygga den, vära förståndig och-naturlig. Det lönar ganska väl mödan att noggrant antyda huru och på hvad sätt den skiljer sig från denna grundsats. iDe flesta tänkande engelsmän ha :kommit till den åsigt, att det, som vi verkligen böra eftersträfva i afseende på sammansättningen af vår representativa församling, är en sann representation af samhällsklasser, — med andra ord, af de särskilta herrskande intressen och klass-sträfvanden, som i landet förefinnas i någon anmärkningsvärd styrka eller massa. Men det skulle vara den mest falska och vådliga slutsats hvartill man kunde komma, om man ansåge, att emedan vi önska se lika representerade de särskilta klassintressen och önskningar, som söka göra sig gällande i samhället, måste vi först formligen klassificcera dem och derigenom göra dem hvar för sig medvetna af sina enskilta intressen, på sammå gång som man i hög grad afvände deras uppmärksamhet från deras gemensamma intressen. Enligt vår öfvertygelse kunde ingenting vara skadligare. Englands politiska framsteg i afseende på samhällsordning och konstitutionell utveckling har i sjelfva verket till en icke ringa del härrört just af frånvaron af en sådan pedantisk klassindelning för politiska ändamål af sociala och yrkesintressen. Fullkomnandet af ett representatift system består deri, att man tillförsäkrar alla olika intressen i samhället möjligheten att göra sig hörda, utan att dock upphöja obetydliga intresseskiljaktigheter till afundsstrider, eller uppdrifva afundsstrider till bitter fiendskap. Såsom politici äro engelsmännen redan alltför benägna att vara skarpa i antipati och slöa i sympati. De äro likgiltiga i sina klassförbindelser, men varma i sina klassfejder. Och hvad som derföre göres oss mest behof är att erhålla all den verkliga klassrepresentation vi kunna ernå, med så liten erkänd klassindelning som möjligt. Vi behöfva icke än skarpare särskilja valklasserna — vi behöfva icke göra deras: intressen ännu mer till hvarandras motsatser, I detta hänseende böra vi derföre i första rummet kraftigt motsätta oss bildandet af rivaliserande valkorporationer — sammansatta af de s. k, bildade klasgerna — och verkande på samma fält som de. vanliga valkorporationerna. I stället att öka de bildade klassernas sociala inflytande på samhäl et i allmänhet, skulle en sådan åtgärd förefalla såsom vore den ämnad att försätta dem i bestämd politisk rivalitet med samhället i öfrigt, och på detta sätt bortöda långt mera måkt genom åstadkommånde af konstgjorda misshälligheter, än den kunde skänka de bildadeklasserna i direkt politiskt inflytande. Men vi äro, för det andra, emot planen, icke blott emedan den skulle sätta den nya politiska klassen i en bestämd motsats mot andra klasser, utan. äfven emedan den i och med detsamma sannolikt skulle minska djupet, omfattningen och lifaktigheten af dess politiska öfvertygelses Det är höcovst önskvärdt.