Aftonbladet – 4 januari 1858, sida 3

jan — heter det — ar egentligen biott hvad dess namn betecknar eller en skola, emedar pluraliteten af dess lärjungar intager de lägre. eller skolklasserna, och de högre eller gymnasialklasserna äro mycket glest besatta och stundom alldeles tomma. Härmed förhåller sig på följande sätt. Stockholms båda lärdomsskolor och gymnasium hafva tillsammans i medeltal 450 lärjungar; deraf j j gymnasium ensamt 805). Enligt samma proportion borde nya elementarskolan, med 106 lärjungar, hafva ej fullt 18 i gymnasialklasserna Men enligt denna terminens tryckta katalog har antalet i: klassen från och med den femte varit 21. Att åter dessa klasser verkligen äro att anse såsom gymnasialklasser torde ickc kunna förnekas i fråga om ett läroverk, som dimitterar till universitet, men endast består af 8 klasser, af hvilka den 8 väsentligen ä repetitionsklass; så mycket mindre, som många lärjungar afgå från Ö:te och 7:de klasserna till universitetet. Dessutom kan hvar och en i skolans tryckta kursförteckning lära känna det för inträde i 5:te klassen erforderliga pensum och jemföra med fordringarnc för inträde på gymnasium. Men härtill kommer en annan omständighet, som icke får förbises. Till följd af den fria flyttningen i nya elementarskolan är det ett ej obetydligt antal lärjungar i 4:de klassen, som redan i alla ämnen, med undantag för ett par eller tre eller möjligen blott ett enda. blifvit uppflyttade i femte klassen (i ett och annat till och med i sjette), och som genom de framsteg de redan gjort i dessa ämnen visserligen måste anses hafva på det hela hunnit vida längre, än om de nätt och jemt blott afslutat sitt pensum till femte klassen. Insändaren skulle kunna, om så erfordrades. skaffa officielt intyg att detta är förhållandet med åtminstone 8 å 10. Dessa ynglingar förtjente utan allt tvifvel att hänföras tlll femte klassen och således till gymnasialafdelningen. ehuru de, enligt den i skolan antagna praxis. icke formligen uppflyttas förr än de fullgjort prestanda i alla fjerde klassens lärokurser. På detta sätt finner man att gymnasialafdelningen i nya elementarskolan i verkligheter omfattar ett äntal af omkring 30 lärjungar eller deröfver, hvilket ungefär utgör samma proportion, som öfverbufvud eger rum vid de fullständiga läroverken i landsorterna. Att Stockholms gymnasium, fastän det emottager lärjungar ej Plott från Klara och Maria, utan äfven från Jacobs och Katarina skolor, det oaktadt har en proportionsvis så fåtalig numerär, torde väl hafva sina ganska naturliga orsaker (hvilka icke alls behöfva anses komprometterande för Stockholms gymnasium); men vi öfverlemna åt den skarpsinnige författaren att med sin kritiska förmåga sjelf utfundera dessa orsaker. — Månne det för en historiker, som verkligen söker sanningen, skulle hafva varit omöjligt att skaffa sig kännedom om de förhålländen som här omnämts? 4) I fråga om kostnaderna för nya elementarskolan har förf. meddelat en beräkning. enligt hvilken, under antagande att kostnaden bör vara proportionel mot lärjungeantalet och efter jemförelse med Stockholms gymnasium samt Klara och Maria skolor, betraktade såsom ett läroverk, kostnaden för detta senare borde vara 41,475 rdr, men i verkligheten endast är 22.866. Härvid bör först anmärkas, att principen af proportionalitet mellan kostnad och lärjungeantal, som utgör förf:s sjelfva utgångspunkt, icke finnes erkänd inom vårt elementerläroverk. Till bevis derför vill ins. blott anföra följande få siffror, som visa lärjungeantalet år 1854 (enligt de förut åberopade Statistiska upplysningarne) samt kostnaderna (enligt 1849 års öfvergångsstat). Lärjungeantal. Kostnad. Kalmar ... 204. 13.690: 45. Hernösand ... 127. 15,348: 9. Lund .... 269. 10.856: 45. 4. Wisby .... 147. 12,137: — — Dessa siffror torde öfverbevisa förf. att åtminstone regeringen funnit andra förhållanden än blott lärjungeantalet böra tagas i betraktande. För samma läroverk, i den ordning hvari de här blifvit uppräknade, upptager statsutskottets förslag vid innevarande riksdag respektive 36,500, 33.500, 36,000, 30.500 rdr rmt, hvilka summor visserligen icke heller. efter vanliga aritmetiska reglor, äro proportionerade mot lärjungeantalet. Skälen till så grofva afvikelser från en princip, som en så stor auktoritet som förf. uppstält, äro icke rätt svåra att inse. Insändaren vill här likväl blott — och närmast till tjenst för hr förf. — upplysa om ett enda skäl med specielt afseende på de afhandlade skolorna i Stockholm, nemligen det att i fall Stockholms symnasium samt Klara och Maria skolor beraktas såsom ett enda läroverk, så finnes inet enda läroverk i riket, med undantag för Wisby, hvarest proportionen mellan gymnasiivfdelningen och hela skolungdomen är så ringa som i Stockholm; och särskilt för nya elenentarskölan är, efter hvad ofvanför visats. oroportionen hela 2,;:delar större. Dessutom bör, hvad kostnaden för läroverken i Stocknolm angår, icke förgätas hvad i det hänseendet förut blifvit anfördt och hvarigenom den ifråvarande proportionen alldeles väsentligen rändras, ehuru, af skäl som hvar och en inser, det är omöjligt att ens på ett ungefär uppgifva huru stor den i verkligheten blir. Hvarjemte äfven bör erinras, att den för 8 lärares aflöning, af förf. upptagna summan 216: 32 är 600 rår större än den i verkligheten är ) och derjemte äfven inbegriper aflöningarne till exercitiimästarne. 5) I en särskilt paragraf — den 22:a — har förf. slutligen måttat sjelfva dödshugget åt nya elementarskolan. Man har, säger han, på goda skäl ansett studentexamen såsom en mätare på undervisningen vid elementarläroverken; huru har väl nya elemöntarskolan bestått detta prof? Visserligen, medgifves det, hafva större delen af nya elementarskolans alumher vunnit ganska höga betyg för sina vid förhören ådaNA AL