Aftonbladet – 2 januari 1857, sida 3

(nn nn Läsaren kan af dessa utdrag bedömma det lilla arbetets karakter. Det är utan alla anspråk. Öfversättningen är på prosa, rad för rad, som vi se, men är trogen och språkriktig. Glossariet, i hvilket hvartenda ord och hvarje ordform äro upptagna, har stort värde begynnaren, Ett par fel ha vi väl upp äckt här och der i boken, men de äro st få. Det hela vittnar om ärligt studium och gör heder åt det universitet (Lunds) hvarifrån det har utgått. Böcker på fornengelska äro vanligen mycket sällsynta, mycket dyra och ofta nog (de äldre isynnerhet) illa tryckta. Papper och tryck i denna upplaga (den är förmodligen en akademisk disputation, ehuru intet sådant står på titelbladet) äro rätt vackra, priset obetydligt, och vi kunna icke annat än rekommendera den som en lyckad och nyttig hand!edning, för alla dem, som önska att skaffå g någon id om Englands gamla språk och dess äldsta andliga litteratur. i George Stephens. PElementerna i Algebra jemte serier och logaritmer af ÅA. Wiemer. Kalmar 1857. Ännu en bok i Algebra! yttrar författaren i sitt jretal, och vi ha visserligen redan en hbel samling idana; ref. har i detta nu framför sig icke mindre ån åttadylika böcker af olika svenska författare. Ref:s mening kan icke varå att här göra en Kris jemförelse mellan dessa böcker, utan blott att r den publik, som sysselsätter sig med matematiska studier, vare sig såsom lärare, lärjungar eller amatörer, anmäla denna den yngstes tillkomst. Ref.v varken nedsätta eller på hans kollegers bekostnad pphöja författaren, utan blott yttra den åsigt om ans bok, som ref. vunnit under dess begagnande vid undervisningen af såväl sådana elever, som varit illdeles okunnige i algebra, som sådana, hvilka. deruti varit något hemmastadde. Boken utmärker sig för ett koncist och logiskt språk, hvarföre den ock inom. ett jemförelsevis ringa arktal anehåller mer än de flesta andra svenska läroböcker i samma ämne. Detta senare har till en del vunnits derigenom, att den icke innehåller flera exempeloch problem, än som erfordras för reglornas förtydligande. Härigenom ha afbrotten i texten blifvit kortare, ach. omsägningar lättare kunnat undvikas. Något pgentligen nytt innehåller boken icke utom i behandogen, men denna har ref. funnit lättfattlig försina elever, och dessa ha gjort hastigare framsteg, än då ref. begagnat andra algebraiska läroböcker. Hvarje sats är bevisad och resonnemanget följdriktigt. Be: handlingen af negativa-qvantiteter är enkel och: redig, och begreppet om dessa qvantiteter åskådligt framstäldt.. Läran om oändliga qvoter förekommer först vid behandlingen af serier, dit den väl ock egentligen hörer. Såsom en förtjenst hos författaren måste ref. anmärka, att han, i stället för långa beskrifningar på sättet att ieqvation uppställa en mängd problem, uppgifvit allmänna satser (sid. 41—43, 111— 117), på hvilka uppställningen grundar sig; hvilket förfarande ref., under mångårig verksamhet som lärare, funnit vara det mest tacksamma — hvaremot det torde böra anses som en brist att den s. k. obestämda koefficientmetoden icke blifvit fullständigare utvecklad i boken, fastän denna metod der blifvit tillämpad vid uträknandet af logaritmer. -Binomialteoremet är bevisadt på ett nätt och lättfattligt sätt; eqvationers befriande från rotmärken med högre index än 2 verkställes på samma vackra sätt som i Delanders algebra. Läran om maxima och minima, permatationer, arrangementer och kombinationer är i största korthet afhandlad, hvaremot grunderna för kedjebråks uppkomst och behandling blifvit mera fullständigt utvecklade. ; En särskilt samling exempel och problem åtföljer boken såsom bihang. Dessa äro, enligt författarens egen uppgift uti företalet, till en stor del -hemtade från utländska författare, men valet är gjordt med omsorg och urskilning, hvarigenom de blifvit mycket omfattande, och äro såväl rent algebraiska och aritmetiska som geometriska. Ett och annat oanmärkt tryckfel förekommer såväl i läroboken som i exempelsamlingen. Ref:s totalomdöme om boken är att den är för undervisningen fullt ut. lika lämplig som någon af dess föregångare i algebra. —st—