Aftonbladet – 31 december 1857, sida 4

ändå förutsättas en hel hop åkerbrukareller rättare farmer-fantasi hos läsaren, för att af det hela skulle blifva något annat än — en bit: papper med en beskrifning på. Jag lemnar: derföre den lilla älskvärda ångmaskinen (som tillika med uppsättning kostat omkring 70 Pd), hvarmedelst man för ögonblicket var sysselsatt att mala gröpe åt hästarne, och hvarmedelst man annars, i förbigående sagdt, kunde tröska 40 gqvarters säd per dag, då man matade den (maskinen) med 100 weights kol (1 C. weight112 ) på dagen. Jag lemnar äfven ladugården och den mer än alnstjockt med halm täckta svingården, som sålunda tillika var gödselberedningsplats, och vandrar ut på fälten med hr Laing. Huru ett väl lagdt och väl skött åkerstycke ser ut, och bör se ut, vet nu väl hvar och en; men, huru i det yttersta noggrannt behandlade en farmers egor i East-Lothian vid Fdinburgh 0, — det måste man lära känna på sjelfva ället. Man tycker sig ej längre kunna aninda termen åkerbruk, — om man nemligen dervid fäster begreppen af bredsåning oc öppna diken och träde och åkersenap och blåklint (de gamla kära svenska färgerna) —; utan man vill nödvändigt kalla det för trädyårdsodling. Det är ju ett stort radsådt, luckradt, gallradt, rensadt trädgårdsland man har framför sig! Och inga diken, inga gärdesgårdar och ingen trädesjord, inga torpruckel här och der i vikarne... knappt ett ogräs. Det är en taflat Och derborta ryker en fabriksskorsten .. den hör till den och den farnen; och der åter en... den hör till en kolgrufva, och der ännu en... förlåt, det är en kyrkspira .. och så hela: den milsvida, kull riga slätten igenom, täckt såsom den är i en ständig följd af böljande skäökdar och planterade skogsdungar ... Forts. följer.)