Aftonbladet – 29 december 1857, sida 2

Den 19 December. Utelöpande sedlar och attester Molllyiwer. :. or cköprrvngissnnr sn snsr 31,357,638: 30. 4. Behållning, tillhöfande allmänna verk och inrättningar samt enSkilte Cen. 5,988,724: 9. Metallisk kassa i silfver .. 5,790,798: 37. Densammä förvandlad i rdr bko 15,442,130: 3. bodar — I Öresundspostens veckomemoir för deh 21 Dec. läser man följande, som vi särskilt rekommendera till. genomläsning. åt våra högvördige i Göinge och Färs härader i Skåne: Det är en af tidens icke minst kuriösa företeelser, att man uppenbarligen 1 vissa katolska länder börjat draga örohen betydligt åt sig för — protestantismen! Det är ingen hemlighet att i sjelfva Italien länge verkligen rört sig ett protestantiskt element, och mån har äfven då och då sett rätt obehagliga konflikter föranledda häraf mellan nstatskyrkan derstädes. och de. kätterska dissidenterna. : Man har dock icke ansett hela -denna rörelse för synnerligt allvarsam, man har, betraktat det som mera enstaka försök, och i sjelfvå verket synas de icke hafva ledt till något afgörande resultat — ännu. Ahmorlunda tyckes det: börja att taga fart, t. ex. i Paris. Den ,helstatliga pressen uppgifver åtminstone derstädes i den sista tiden sådana ynkeliga skri, att man verkligen må tro, att fara är å färde. Vi Jäste häromdagen några utgjutelser af bemälda högprelatensiska press, som nästan skulle föranleda en. att tänka sig, det i Frankrike det gamla romerska väldet -stode färdigt att ramlarin liksom fästningshvalfvet i Vincennes. ; Denna gång gälde det de protestantiska skolorna i Paris. Protestanterna hafva väl alltid haft skolor i den franska hufvudstaden, men de tyckas i de sista tiderna hafva organiserat dem i större skala, och de hafva organiserat dem så, att biskoparne och -kardinalerna frukta för att den unga hjorden skall springa ifrån dem. Medan det i Stockholm ropas öfver att em eller annan sidenväfverska går in i: den allenasaliggörande kyrkans sköte; skrålas der i Paris öfver att hundratals bärn gå in i de protestantiska skolorna. En märkvärdig reciprocitet! Proselytmakeri! ropar man hos oss. Proselytmakeri! ropar man i Paris. Dessa protestantiska skolor i Frankrike hafva tillfälligtvis åtskilligt för sig framför de katolska. Barnen inhemta der. något. De hållas icke endast till att messa latinska psalmer, utan att läsa historia och matematik och naturvetenskap och geografi. För öfrigt herrskär i dessaskolor en hög grad af ordning och tukt, man bildas der till folk, medan man i de katolska nöjer sig med att dressera troende, lika godt om för öfrigt vindbeutlar eller något bättre. Detta kunna de statskyrkliga potentaterna icke lida. Och. derföre uppstämma de klagovisor i det oändliga. Derföre kunna de knappast mera sofva lugnt efter sina intagna goda middagar, emedan det alltid står framför dem liksom ett spöke i skepnad af en -protestantisk sprofesseur,, föreläsande en hop sundt förnuft för tjogtals elever, födda i den saliggörande kyrkans möoderliga sköte och :som borde veta bättre skam, än att lära verldshistoria i stället för paternoster och Michelet istället för kyrkofäderna. . Derföre måste de till slut anropa påfven i Rom eller rikets ständer i Sverge om hjelp mot det :onda, på det ej en afskyvärd tankefrihet slutligen skall göra om intet hvad seklers vishet skapat. Det är en sens morab af allt detta: Den som sofver, den förlorar; den som är vaken och handlar, den vinner. I Frankrike är det det katolska presterskapet som gäspär och sträcker sig, i stället för att våra morghadt och följa med-sin tid, det protestantiska, som har ögonen uppe och verkar. Hos oss är det tvärtom. Medan det protestantiska presterskapet derför hös oss beskärmar sig öfver katolicismens ingrepp, är det annorstädes det katolska, som skriar öfver protestantismen. Naturligt, ty der är det protestantismen, som lefver, och katolicismen; som vegeterar, här är det katolicismen, som har händer och fötter i gång, medan den statskyrkliga protestantismen smörjer sig med gåsaflott och studerar — körtleken. Och sålunda kan;det förträffligt hända, att vi en vacker dag i det protestantiska Sverge nödgas införskrifva protestantism, riktigt god och grundlig protestantism, från — — Frankrike, liksom vi derifrån införskrifva tryffel och romaner. Och det kommer oss dervidlag till pass att skyddstullsystemet sjunger på sista versen.