Aftonbladet – 24 december 1857, sida 3

af litenhet, hvilken för mild läkning finnes vara den lämpligaste; hvarefter i 4: 278säges: :Nw uppstår frågan, hvilken grad af denna litenhet är då lågom för säker och mild sjukdomshjelp, eller med andra ord, huru liten. bör öken utaf det homöopatiska medJet vara, för att uppfylla behofvet af den bästa läkning uti hvarje sjukdomsfall? — Ingen teoretisk gissning;kan någonsin lösa detta problem; vå heller låter svaret härå vänta sig, bvarken at: förståndets. grubbel-eller af förnuftets klokskap. Endast rena försök, sorgfaälliga iakttagelser och riktig erfarenhet kan bestämma detsämma. Ej må man — tillägges i 4 280 — dervid missledas: hvarken utaf förminskningsgradernas litenhet, hvartill man genom direkta försök kommit, eller utaf deras språksamma skämt, som vant sig vid måteriellare begrepp, och derförefinna det otroligt, att en oändligt liten dosis ännu. kan vara verksam. Skämtets qvickheter betyda alldeles ingenting, dåbestämd erfarenhet talar högt deremöt.s Vi befara ej, att någon med sund tanke skall förneka sanningen af dessa satser; ty ingen lärer kunna finna det möjligt, att en större dosis läkemedel; homöopatiskt eller allopatiskt, raggåt — än som är för sjukdomens botande behöflig, Ban vara utan skadlig inverkan på organismen; och ingen lärer kunna bestrida, det erfarenheten är den enda grunden för bestämmandet af hvad som i qvantitativt hänseende är lagom. (Slutet följer.)