Aftonbladet – 21 december 1857, sida 2

ÅRA ETEN ER ER ne TRE EI ES Va men af stor ansträngning. under en mångårig i tjenstetid. Med ännu större skäl har man härstädes med uppmärksamhet och belåtenhet följt mo-: tionen om adjunkternas förbättrade lönevilkors: Adjunkturen är: visserligen en akademisk lätarebeställning, som länge misshagat verkliga. eller. förmenta genialiska män, som. funnit; ordnade förhållanden obeqväma för befordringslustens godtycklighet, och som -misshagat.verkliga eller förmenta genialiska parve-Å nyer; som hellre sett sig ofördröjligen befortrade, än de vandrat den-långa och pröfvande adjunktsbanan: fram till :professoratet.: Redan I för flera-år sedan: sökte man både i tal.och) skrift ådagalägga, så väl att adjunkturerna äro nyttiga och fullt behöfliga lärareplatser, som att de för dem bestämda lönerna hittills varit I alltför underbaltiga, och att de borde förhöjas till två tredjedelar af professorslönerna.:-Dervid blef då icke synnerligt stor uppmärksamhet fästad, hvilket den tiden också var: minädre underligt, då adjunkterna icke ännu egde föreläsningsskyldighet, utan endast tillfällig professorlig tjenstgöring. Men redan då fann förståndigt folk en lönförhöjning icke obillig, så framt nemligen adjunkterna på sina exspekfansplatser, med skyldighet att inträda i.perSonlig tjenstgöring, när helst behofvet så fordrade, skulle hafva något att lefva af. Docenturerna åter äro både nytt:ga och nödvändiga platser, men somicke göra adjunkturerna dbehöfliga, alldenstund det icke vore välbetänkt; icke billigt att med ett vikariats. åligganden betunga en ung docent, som dessutom icke kan tvingas till dess öfvertagande. Det här derföre nu för många varit en glädjande Syn, att man vid denna :riksdag. kommit att beredvilligt tänka på löneförbättring för adjunkterna, och det i icke obetydlig mån, med afseende på hvad: de hittills haft i-lönevilkor; men erfarenheten kommer att: visa, om denna löneförhöjning förmår vid universitetet -qvarhålla skickliga yngre lärare, som af lika stora lönevilkor, hvilka derjemte: kunna : fortare erhållas, lockas tillinträde i:elementarläroverkets tjenst. Emellan staden Upsalas styrelse och universitetets har det uppflammat en liflig strid om. orsaken -eller orsakerna till. kolerans uppkomst och epidemiska framfart härstädes under förliden sommar. Man skyller på hvarandra: magistraten härleder det onda från Fyrisåns uttömning för ombyggandet af den akademiska qvarnen; universitetsstyrelsen deremot har icke funnit något ondt deri, men väl uti igenfyllningen af det numera famösa stadsdiket. Utan tvifvel-hafva dessa auktoriteter icke orätt uti att göra hvarandra ömsesidiga tillvitelser. -Ty fastän man gerna må lemna derhäny huru koleran derna gång uppkommit inom Upsala samhälle, så är det i alla händelser säkert, att sjukdomen ej skulle hafva antagit den svåra karakteren och utsträckningen utan lokala orsaker. Huru länge den strid, som här blifvit nämd, kan komma ätt räcka, är svårt att förutsäga, och likgiltigt kan det vara; men önskligt vote; att det ledde till det resultat, att man klokt förberedde-sig på kolerans besök nästa gång, att man ej måtte synas just å vår ort med samma uppmärksamhet och -omtanka bereda den ohyggliga gästen trefnad och en varaktig stad, som man på andra ställen bereder sig på, att genom tidiga och ändamålsenliga åtgärder göra dess besök så kort som, möjligt. I hvarje fållhär man. skäl att: hoppas, att årets -chemska erfarenhet skall leda till försigtighetsmått för att undanrödja: orsakerna; till-osundhetstillståndet, så -vidt-nemligen förenligt är med lokalensegen oföränderliga Naturs men som sådant erfordrar. penningar,, .och penningar nu järo svårare att anskaffa än någonsin tillförene, så skola tilläfventyrs nyå och bäftiga debatter uppstå, hvilka de akademiskartjenstemän;som tilläfventyrfs ännu älska att-qvarstånna på den gamla, lugna grunden, böra räkna till trefligheterha inom småstadslifvet. Under.den temligen stora bristen på tilldragelser under en mycket afkortad termin, ha tvenne händelser väckt något uppseende och för stunden åstadkommit en viss liflighet i sinnena. Den. ena händelsen har bestått deröti, att en lifligate strid uppkommit emellana tvehne yngrerfilologer:o Den ene Hade från, trycket jutgifvit en sträng granskning af den andres upplaga. af GC. J. Cesars koms mentariers-och den -angripne har i dessa dagar äfvenledes från trycket utgifvit. en liten skrift -till sitt. försvar... Det..ser; på närmare håll, så ut, som om striden ej härmed Vore slut. Och intet ondt. häri; ty derpå vinner vetenskapen:; Inom den lärda? ocH vittra verlden finnes ej. sämre tidstecken än en alltför stör och ostörd samdrägt. REG ; Densandrahändelsen var den bekante par stor Fjellstedts uppträdande här på: platsen. Icke blött hela den svenska verlden känner hans förtjenster om kyrkan och. omvändelseverket samt hans lärdom och skicklighet såsombiblisk exeget. Männen egerstor-andlig beläsenhet, goda gåfvör och mycken liflighet. Också-har folk tillströmmat att höra hans föredrag såsom -predikant, såsom bibeltolkare och förrättare af missionsbönen. Det uppseende, han gjort kommer visserligen icke minst deraf, att han just eger det, som mången svensk predikant saknar: ett varmt och lifligt framställningssätt, som tillvinner sig uppmärksamhet och väcker: intresse. Några hafva velat i den behjertäde och nitiske-prestniannen tillika finna en separatistapostel. För att icke taga felt i en sak af en så ömtålig natur; anförer jag omdömet utan att-deri instämma. Deremotkan man obetingadt tillåta sig att klandra hans-ofta-förekommande sinnliga målningar af den österländska tortyren och martyrernas qval. — Med HKögvederbörligt tillstånd har denne pastor Fjellstedt för några dagar sedan fullgiort -fördringarne för pastoralexamen genom afläggande af ett disputationsprof. Detta var, i anseende till författareskapet, icke särdeles omfattande eller 75 FÖAE KUPLISL fan, JFR LESS. FäDP 1 PANT NP SERA EEr SSTANERESNEE SESEReSE SLA DG