Aftonbladet – 18 december 1857, sida 2

nt hvar och en i sin mån bidraga till avt de gamla la tiderna må återkomma, till ömsesidig trefnad 1 belåtenhet. Att deremot tala om de lärdomar i pågående bittra lexan kan lemna för sociala remer må man gerna uppskjuta till lugnare tider, man helt och hållet inhemtat den och äfven har redigare och mer oförvillad blick öfver den. LITTERATUR. Bland de flera lyriska diktsamlingar, som dessa dagar utkommit, är det tvenne,som i igon väsentligare mån äro förtjenta af en örre uppmärksamhet från allmänhetens och itikens sida, nemligen: Diamanter i stenkol; kt af RB. v. Kremer; en samling poetiska Ider från ett författarens besök i England ;h Skottland, hvilka utmärka sig genom ett sst djerft och egendomligt lif och ettsträfinde att slå an nya tonarter och bryta nya igar på poesiens område; samt Fjällväxter, oetiska penndrag af Staffan, hvilkas författare, mru framträdande mycket anspråkslöst, röjer jupare bildning och ftnera verklig lyftning i nke och ädelhet i hjerta, än som vanligtvis lägar uttala sig i mängden af nutida fyriska roduktioner, der den Blomsterrika fraseoloien och den konstigt uppstyltade affektatioen ofta endast tjena till ett täckelse öfver n absolut inre tomhet och isig köld. Vi kola ofördröjligen återkomma till en utförliare granskning af båda dessa poetiska arbes nå — Gamla och unga Karoliner. Tidsbildlig jeltedikt ifrån den Gustafvianska tiden, af Je 7. R. Första delen (300 sid. I rdr 16 sk. bko). Vi skynda att anmäla denna bok för att göra n och annan af våra läsare en besparing af rdr rmt, som han måhända eljest opåsedt kulle offra på någonting så ovanligt som en y svensk hjeltedikt, utgörande, ehuru det nnu blott är första delen som utkomrmit, en anska ansenlig volym. I den nye skald, som är framträder och som att döma efter åtkilliga kännetecken måste vara en till åren kommen man, finna vi nemligen en ny uppaga af den ryktbara poetiska tullnären Mahias Bjugg, sådan denne skulle vara, i fall an presenterade sig i vårt tidehvarf. Det är amma välmening, samma patriotiska smmne, amma förtjusning öfver det svenska namnet, nen äfven samma vidunderliga tankegång, samma besatthet i begrepp och bilder och samme kostliga versifikation. Bjugg står dock sin gente högre; ty derigenom att hans jernfoster andas en viss vansinnig hänförelse ch hans abrakadabra har en viss kostli ,.Schwung, hvarigenom de enligt Thoril yttranden bli ohärmeliga mästerstycken i det illdeles rasande, är den nu utkomna stora shjeltedikten i så måtto underlägsen Bjuggs ,skaldestyckv öfver S erge, att man icke en sång för det gigantiskt galnas och kostligas skull kan genomläsa densamma, utan alltigenom endast finner det matta, platta, virriga, rimoch resonlösa. Att en menniska kan ha så godt om tid och tålamod, att han kan utwrbeta någonting sådant som detta, kunna vi ill nöd fatta; men beklaga endast att han i lessa tider, då det börjar bli allt mera ondt om tryckpapper, offrat så många ris på att mångfaldiga och till efterverlden öfverlemna slik produkt. Begripligt är att ingen annan, normalt konstruerad menniska kan ega det tålaa mod, som skulle erfordras för att från början till slut genomtråka detta arbete, i hvilket författaren, enligt de antydningar han ger uti ett företal, menar sig ha iramställt det Gustafvianska tidehvarfvet i sitt sammanhang med den föregående,, ehuru någon verklig skildring af tid och personligheter icke kommer i fråga hos en författare, som har så liten reda i sitt hufvud och så ringa herravälde 5fver den form han valt för sin framställninga Utrymmet nekar oss att anföra prof på författarens stil och versifikation. Vare det nog sagdt, att hvarje sida i boken företer någonting pekoraliemässigt. — Parisiska äktenskap. Noveller af Edmond About. Öfversättning. (Alb. Bonniers förlag.) Edmond About är en ung författare, af hvilken den franska kritiken väntar mycket för romanlitteraturens höjande från de afvägar, på hvilka dona De större arbeten, gene pjort sig känd, äro La burame, en sedemålning från at, rekiska hofvet i Athen, Tolla Feraldi, som anses för den bästa af hans större noveller, samt Germaine. Ehuru han, isynnerhet i den sistnämda af dessa arbeten, ej kan helt och hållet frikännas från att ha skattat åt det Sue-Balzacska manåret, finner man dock hos honom i det hela en långt fri: skare och upphöjdare verldsåskådning, förenad med en fin blick och kraftig satir. Stilen bär äfven spår af denna emancipation från den gamla skolan, och är alltigenom originel och liflig. Den senaste produkten af hans litterära verksamhet, Mariages de Paris, hvaraf vi här ha framför oss en svensk öfversättning, företer alla de bättre sidorna af hans författarskap, och några af skizzerna äro verkligen små mästerstycken. — Taflor ur lifvet i Indien; öfversittning af C.J. Backman. Upsala. Wassmuths förlag. Indien och indiska förhållanden ha på senare tiden tillvunnit sig ett så stort intresse, att man ej kan undra på att de göras till föremål för skildringar och belysningar af alla slag. Ofvanstående arbete är en teekning at det musulmanska hofvet i Lucknow, sådant det var under den siste kungens tid, och sprider ganska mycket ljus öfver det tillstånd, hvari dessa större och mindre riken, hvar Indien varit sönderstyckadt, befinna sig under de muhamedanska herrskarne. Man lär sig ytterligare inse, att ett engelskt välde öfver dessa länder, huru förtryckande det än i europeisk mening må vara, måst kännas som en verklig välgerning. Boken innehåller intressanta skildringar och är ganska läsvärd. — Svea. Folkkalender för år 1858. 8Denna kalender upplefver nu fjortonde årgån en och synes äfven.i år upprätthålla det renommå den vunnit för att innehålla åtskilligt nyttigt, nöjsamt och lärorikt. Bland det ganska M -haltiga innehållet anmärka vi: C. C. Strandbergs prisbelönta poem öfver Jacob Ber elius, :med en vignett, framställande Berzeliistatyen upprest på sin piedestal i Berzeliipark (någonsting som, att döma efter det sätt, hvarpå denna tangelägenhet hittills bedrifvits, den nuvarande generationen icke synes komma att upplefva); iEn skolmamsell, en berättelse med något sentimental anstrykning at Jolin; Korparne, :en gammal studentbistoria från Lund, af On.kel Adam; det ny läroverkshuset i Westerås, beskrifvet af J. J. B.; Upsela: trädgårdar och anläggningar, skildrade af v. Muller; åtskilliga poemer m. m. Under den från årgårg till årgång fortgående rubriken: Stockholm: -bygnader,, finner man i år beskrifningar och teckningar af Fredrikshof och Garnisonssjuk huset. Af Crusenstolpe förekomma 20 kort inekrologer öfver personer, som afiidit unde 2rats lonn. Bland illustrationerna finner m: