Aftonbladet – 17 december 1857, sida 2

domhlga 1dekrets.. Fer Ihomassons sanger na, iksom nästan alla de dikter, som nu för tiden utgifvas, sin rot i poetisk läsning och icke i lifvet, Folklifvet är en guldgrufva, ur hvilken många oskattbara bidrag stode att hemta för poesiens ! pånyttfödelse, men vår itterära uppfostran medför oftast en andlig närsynthet, som hindrar oss att tränga djupare ned och tillegna oss någonting på detta håll. I Norge ha emellertid försök på senare tiden blifvit gjorda, hvilka aflupit särdeles lyckligt och mana till efterföljd. Men härtill fordras på en gång den estetiska bildning, hvarigenom man står öfver folklifvet och kan fatta det i sin helhet och sitt sammanhang, sc det irikigt perspektiv, och tillika den friska omedelbarhet, det öppna sinne, hvarigenom det blir möjligt att göra sig förtrolig med enskiltheterna i detta lif och fatta dessas verkliga betydelse. Bland Per Thomassons dikter finner man många, som utmärka sig genom. en vacker och väl vårdadvdiktion samt en varm och ädel fosterländsk -anda.; Bland dessa nämna vi särskilt den allvarliga sången Till Bondeståndet? hvilken -på senaste tiden åtskilliga riksdagsmän inom nämde stånd behöfde läsa och behjerta, till hvilkas besvarande man icke utan. skäl skulle kunna framställa den frågan. 4 Du fordna bondehär, du landets friska kärna, Som gick från hus och hem att folkets frihet värna, Som enkel var i drägt och trofast uti ord Säg, lefver ej din kraft som förr i högan nord? nr TöA Une Föeta g my Re — Om läkarekonst .och qvacksalveri, föredrag af F. A. Cederschiöld. -Professor Cederschiöld I har rättvisa anspråk på allmänhetens erkänsla : och tacksamhet, icke blott för den osparda möda hvarmed han: bidragit.att utreda det ämne, som uti -hans ifrågavarande föredrag: afhandlas, utan äfven, för det han, genom föredragets befordrande till trycket gjort det för enhvar tillgängligt; ty ämnet är af det största intresse icke blott för den trängre kretsaf läkekonstens idkarej inför hvilken det ursprungligen blifvit afhandladt, utan äfven för hvarje upplyst medborgare. En redogörelse för qvacksalveriets utbredning vårt land och för de skepnader, under: hvilka. det uppenbarar sig, måste utan tvifvel anses såsom ett vigtigt bidrag till belysningen af flera sidor af vårt sociala lif, uti en viss riktning beteckna. den --kulturståndpunkt, på hvilken den stora massan af nationen befinner: sig, samt tillika utgöra en ledning vid försöken att bekämpa och undanrödja en mängd missförhällanden samt skadliga och olycksbringande. missbruk. Författaren börjar med en framställning af läkekonstens betydelse och om den uppfattning af sjukdomarnes väsende, från hvilken den vetenskapligt bildade läkaren utgår, och antyder. derefter det oriktiga föreställningssätt och de fördomar, grundade dels. på okunnighet, dels på en naturlig benägenhet för tron på det öfvernaturliga och underbara, som -alstrar det förtroende man så softa finner qvacksalvaren åtnjuta framför läkaren, och hvilket är nog allmänt utbredt äfven hos. eljest förståndiga och upplysta :.menniskor, att författaren icke anser det ovärdigt vetenskapen att bekämpa denna villfarelse. och att bevisa att läkekonst är något bättre och ädlare än qvacksalveri.. Han anmärker dock, att han icke skulle: ansett det tillständigt att behandla detta ämne, om frågan blott gält läkaren personligen, hans rykte och hans fördelar; men att han gör det, emedan -han Har den fasta öfvertygelsen; att qgvacksalveriet hufvudsakligen är förderfigt för den stora allmänheten. Till bestyrkande af detta sitt påstående och till utredning af frågan i allmänhet har författaren ansett nödigt att betrakta qvacksalveriet i hela sin utsträckning, och han anför derföre yttranden i ämnet utaf en mängd svenska läkare i-alla landsorter, afgifna,-efter hvad det vill synas, såsom svar på af förfats taren framstälda frågor. : Resultatet af dessa i hög grad intressanta och upplysande meddelanden visar sig vara, att qvacksalveriet ätmu är i hög grad utbredt i landet -och att .de mest uppenbara bedragare öfverallt ockra på allmogens enfald och lätttrogenhet samt vålla en :mänd olyckoör.; att orsakerna till-detta förhållande äro att söka såväl i rådande fördomar och okunnighet, som äfven i den af de. stora distanserna och af läkarnes fåtalighet förorsakade svårigheten att erhålla verklig läkarevård, samt också till någon del uti det sätt, hvarpå en del läkare umgås med allmögen; och hvilket icker alltid är egnadt att ingifva förtroende; att emellertid qvacksalveriet. på många orter synes. vara i aftagande i samma mån -som .Jäkarnes antal ökas; och att slutligen de fleste läkare sammanstämma deri, att icke alla gvacksalvare äro bedragare, utan att många af dem äro Personer med ett visst handlag att sköta och vårda sjuka, och som: förvärfvat. sig någon insigt att behandla lättare. yttre åkommor, såsomienkla benbrott, luxationer etc.,.och sålunda stundom göra ganska mycken nytta, isynnerhet för orter, der det är brist på läkare, Säkraste medlet att motverka qvacksalveriet . och det menliga inflytande på en rationel helsovård,: som. han visat detsamma medföra, anser författaren med rätta vara folkupplysningens befordrande och naturvetenskapernas spridande till; alla samhällsklasser. Detta kan dock endast småningom vinnas, och anser han emellertid angeläget, att det onda motarbetas, dels genom ökadt antal läkare, dels-genom : undanrödjandet åf allt, som kan tjena att på qvacksälveriet trycka ett slags Prägel af laglighet; genom motarbetande af apotekarnes lättsinne, att expediera qvacksalvares recepter och utlemna medikamenter af alla slag utan läkares föreskrift, samt sluätligen genom ett bemödande å läkarnes. sida att umgås med. och behandla allmogen på ett sådant sätt, att de lyckas vinna dess förtroende. Såväl förf. sjelf, som en och annan af de hir läkare, hvilkas yttranden han meddelar,