Aftonbladet – 16 december 1857, sida 2

ev. PRV Meta TR TEVAR ELER SEC SD IUGLRTLES LA SALBLEN JATELEUIK: anses hafva blifvit undertryckt, biföllos. Likartadt beslut fattades derefter äfven ifråga om voteringspropositioner rörande löneförhöjning åt krigshofrättens embetsmän. , DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. 1 uti sammansatta bankooch lagutskottets betänkande n:o 4, innehållande förordning för enskilta banker, gillades, Vid föredragningen af 2 yrkade hr von Koch, att bolagsmännens antal måtte blifva 30, istället för föreslagna 20; emedan man ej bör minska det för privatoch filialbankerna bestämda antalet bolagsmän. Grefve Sparre ansåg utskottets förslag böra bifallas, alldenstund dess afsigt att uppmuntra enskilta banker, som icke utgifva sedlar, derigenom befrämjas till nytta för landet. hå Baron Raab ansåg n böra återremitteras, med påstående, det större-antal bolagsmän för bildande af bank borde bestämmas. Hr Gripenstadt ansåg bestämmandet af ett förhöjdt antal bolagsmän vara en återgång till nu gällande stadganden om banker, som icke utgifva sedlar, hvarföre han ock ansåg sig böra yrka bifall till S:n. Hrr Aminoff och Lagerstråhle yrkade återremiss, den senare i den syftuing, att utskottet borde taga i öfvervägande, att de solidariskadelegarne böra vara svenska undersåter, på det icke utländska män, såsom hitintills inträffat, skulle i enskilta svenska banker vara delegare. Hr: Hjerta, som ville instämma i grefve Sparres yttrande, att hvilken svensk man som helst: bör få deltaga och insätta sina kapitaler i bankrörelser, motsatte sig icke återremiss, på det utskottet måtte yttra sig; hvilka slags bänkrörelser afsåges, alldenstund derom icke något yttrande meddelats. n återremitterades. ; — Efter föredragning af 5 n uppträdde hr vön Kook, hvilken ansåg föreskriften i denna 4 icke våra lämplig, -alldenstund det förmögnare folket, vid bildande af banker, skulle skjuta de mindre förmögne framför sig och sedan tiderna blefvo goda och för bankrörelsen förmånliga, deruti inträda och Pådrifva sedelätgifningen, men då tiderna dergmot blefvo dåliga, draga sig tillbaka, dervid de icke hade.att:ansvara förnågot annat än sina lotter. I öfrigt ansåg talaren uttrycket. lottegare böra utbytas mot Kommanditdelegare, hvilka icke böra få deltaga i besluten, rörande bankens styrelse, emedan de icke stå i den yttersta risken, hvarjemte talaren ansåg deras yrkande, som fordrade helt och hållet afslåg, icke förtjenar afseende, alldenstund ridderskapet-och adelns åsigter i frågan, i händelse den remitterades, icke skulle komma till utskottets kännedom. Uti val af bankstyrelse borde dock kommandit-delegarne få deltaga. Talaren yrkade återremiss för en redaktion i omförmälde syftning. Hr grefve Sparre instämde med dem, som yrkat inskränkning af kommandit-delegafes rätt tilldeltagande i bankstyrelsen, men ,yrkade i öfrigt att utskottets förslag måtte gillas, och hr Aminoffs, friherre Raabs, grefse Liljekrantz, hrr Ehrenhoffs, Carlhem och Gyllenskölds påstående om afslåg å S:n ögillas. Hr Mannerskantz yrkade bifall till , emedan den deruti stadgade rättigheten att i bankrörelsen intaga kommanditdelegåre -vore just det -hufvudsakligaste och kraftigaste medlet att samla kapitaler, hvaremot svagheten hos bankerna, ligger blutt deruti, att de äro grundade allenast på solidarisk ansvarighet, hvarigenom de hafva svårt att inlösa sina utgifna sedlar, om de på en gång inströmma. De kapital, som af kommanditdelegarne deremot insättas, vore ett stående kapital, som när. som helst vid ett sådant fall vore att tillgå: Tal; ansåg-oklokt, att, såsom åtskilliga yrkat, helt och hållet förkasta denna ; ty derigenom skulle man förkasta hela förslaget. I öfrigt ansåg tal. hr von Kocks förslag vara det lämpligaste. Häruti instämde bhrr Hjertå, Gripenstedt och Löfven hjelm, hvarefter 4 återremitterades med 34 ja mot 18 nej. På yrkande af herrar von Kock och Lagerstråhle återremitterades 3 mom. 4 4 likasom punkterna c och kit 7, 10, 11 4 äfvensom punkten ö och 3 mom. 13 blefvo likaledes till ny behandling återremitterade. Prestoståndet. Under plenum sistlidne aftonsföredrogs och remitterades till komiterade, för uppsättande af Cleri Comitialis circulär, ett inom ståndet väckt förslag, att kontraktsprostarne måtte särskilt erinras Om en närmare tillsyn öfver folkskolorna inöm kontraktet. Efter i dag verkstäld justering af protokoller och underdåniga skrifvelser tillkännagafs, att vid elektorerinas sammanträde hade till suppleanter i statsutskottet domprosten Bring :samt i bankoutskottet professor Agardh jemte prostarne Millen, Collen och Mellqvist blifvit utsedde. Kontraktsprosten Runsten väckte, på grund af 56 riksdagsordningen, en motion, att i hvarje stiftsstad måtte inrättas ett offentligt läroverk, särskilt för bildande af embetsmän i staten samt lärare i skolorna och församlingarne, hvilken motion bordlades. Till ytterligare suppleanter i förstärkt statsutskott valdes ;hofpredikanten Nordlund, prosten Mellqvist samt kontraktsprosten Landgren. Derefter föredrogs konstitutionsutskottets mem, n:r 57, om statsrådets ledamöters deltagande uti rikstäåndens gemensamma öfverläggningar, hvarvid riksarkivarien Nordström anmärkte, att genom detta förslag ingenting vore vunnet, när de icke ega denna rätt uti de särskilta stånden, .hvadan han afstyrkte. Professor Lindgren ansåg hvad som föreslås vara oskyldigt, -och ville bifålla.Professor Carlson trodde det verkligen kunna leda till något gagn. Professor Agardh och doktor Sandberg instämde. Förslaget antogs att hvila till nästa riksdag, ; Konstitutionsutskottets mem. n:r 58,-som föreslår förändring uti 29 regeringsformen, angående erkebiskopsoch biskopsutnämning efter föregångne af vederbörande presterskap och konsistorier förrättade val. Hofpredikanten Wensioe fann förslaget afse möjligheten att genom tre stånd kunna förändra kyrkolagen och derigenom sättet för dylika val, hvilket han icke: kunde godkänna. Prosten Lagergren instämde. Professor Lindgren fann väl olägenheter finnas i det bestående, men ännu större i det af motionären -framstälda, -hvarföre han föreslagit i stället det : förevarande; hvilket han således tillstyrkte. Prosten Landgren ansåg det möjligt, att.geaöm konsistoriernas förändrade organisation andra isigter än hittills kunde göra sig gällande vid erkebiskopsval, hvadan han önskat en sådan förändring ati valsättet, att erkestiftet erhöll en tredjedel emot konsistorierna. Domprosten Knös: En önskan inom erkestiftet att å en större inflytelse: vid erkebiskopsvalet är mera in hundraårig och har ofta vid riksdagar blifvit uppcepad, och då hindren häremot till någon del blifvit undanröjda uti närvarande förslag, ville tal. godkänna förslaget, särdeles då föreskriften efter förra anligheten icke just är lämplig för en grundlag. Biskop Annerstedt förordade deremot bibehållandet af hvad ni är -stådgadt såsom mest betryggande för resteståndets rättighet i detta afseende, hvarigenom det bästa resultat kan vinnas. Sådant ådagalägges senom de föregående tidernas erfarenhet. Professor Lindgren trodde, att full rättvisa först visades åt erkestiftet när det sjelft fick tillsätta sin stiftschef, och att åtminstone borde dess val först ske och bekantgöras, förrän konsistorierna afgåfve sina röster. Riksarkivarien Nordström. ville anse nuvarande valsätt vara bygdt på urgammal grund, men trodde att notionärens förslag, att valet skulle ske enligt Jyrkoag, hafva företräde: fr för utskottets ordalydelse, RER