erkebiskop och biskopar böra haiva grundlags trygg het och icke blott finnas uti kyrkölagen, hvadan har icke önskade någon. förändring. Prosten Håhl instämde. Eyrkokerden Schönbeck förklarade, att möjligheten af en förändring genom 3 stånds beslbt icke vore så farlig, och ätt författningen af d. 30 Maj 1759, som blifvit olika tolkad, beböfver en närmäre bestämning, samt instämde med riksarkivarien Nordström. Professor Carlson fann icke nödvändigt att ifrågavarande valordning finnes i grundlag, och ansåg orden efter förra vanligheten icke lämpliga, och ehuru ordalydelsen -enligt kyrkolag vore lämpligare, ville han dock bifalla utskottets förslag, som af.-tvenne stånd blifvit. antaget. Häruti instämde prosten Emannuelsson, doktorerna Nordlander och Sandberg m: fl. Sedan genom votering med 20 röster mot 17, som ville bifalla R. A. Nordströms förslag, blifvit beslutadt att kontraproöpositionen skulle ställas på äfslag, antogs i hufvudvoteringen ifrågavarande förslag såsom hvilande med 21 röster mot 15. Derefter förekom konstitutionsutskottets memorial n:r 59, med förslag till ändring af 12, 17,19, 41 och 99.5S riksdagsordningen, angående val af ridderskapets och adelns riksdagsmän. Under diskussionen yr kade prof. Lindgrer, under erkännande af olänip! heten af nuvarande representationssätt, då ridderskapet och adeln ena. dagen bestod af flera hundrade ledamöter, andra dagen af ett par tiotal, afsläg, enär förevarande förslag vore en mina, anlagd för ati störta, nuvarande ståndsförfattning. Tal. ansåg ridderskapet och adeln ega inom sig tillräckliga resurser att försvara sin plats såsom rikets första stånd, då dess uppmärksamhet blifvit fästad på okimpligheten af nuvarande förhållande. Prosten Tegner framstälde de praktiska svårigheterna af detta förslags tillämpning och ansåg denna fråga tillhöra riddarhusordningen, samt yrkade afslag. Doktor Björkman yrkade återremiss i den syftning, att i 12 riksdagsordningen endast skulle stadgas att ridderskapet och adeln representeras gerom om: bud, valda på sätt riddarhusordningen. föreskrifver,. Riksarkivarien Nordström motsatte sig på det bestämdaste den åsigt; att en så vigtig förändring skulle kunna vidtagas utan de andra ståndens hörande, endast genom ändring af riddarhusordningen. Doktor Sandberg ansåg den föreslagna förändringen, som äfven blifvit yrkad af en numera bortgången och saknad ledamot af -ridderskapet och adeln vara en utväg, som skulle försäkra rikets första stå om. de yppersta, mest sjelfständiga och inflytelserika ste representanter, hvarföre han anhöll om -pröposiORD bitall till konstitutionsutskottets betänkande nr 59. ; Efter härmed slutad diskussion afslog ståndet ifrågavaraude grundlagsändringsförslag. Borgareståndet. Till ytterligare Suppleanter i förstärkt statsutskott utsågos hrr Boman, Bodell, Billström, Ekholm, Fridstedt, Kistner, Rönnblad och Schenström. Konstitutionsutskottets memorial n:r 59, med förslåg till ändring i ridderskapet och adelns representationssätt föredrogs. Emot detta förslag uppträdde hr Stolpe, som förmenade att genom dess antagande all opposition på riddarhuset skulle upphöra, hvarigenom adelns politiska inflytande skulle förminskas; hr Lallerstedt ansåg att man borde lemna åt adeln sjelf att undanrödja olägenheterna af det nuvarande representationssättet, så länge man vill bibehålla adeln såsom sådan. Om man ogillar grunden hvarpå denna representationsrätt hvilar eller bördsprerogativet, bör man akta sig för att antaga ett förslag, som sedan de mest i ögonen springande olägenheterna deraf blifvit undanröjda skulle befästa adeln såsom politisk korporation och aflägsna möjligheten af en mera ändamålsenlig reform. Genom val skulle man tillskapa en adelskammare, der de fosterländska intressena skulle få långt svårare att besegra adelns enskilta intressen, än nu är fallet. Hr -IHasselrot uttryckte hufvudsakligen samma åsigter som hr Lallerstedt och ville att adeln sielf skulle ordnå sitt representationssätt inom grundlagen. För antagande af förslagets hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag uppträdde hrr Henschen, Ekholm, Brinck, Bodell, Tauson, Björck, Björkman och Rinman, emedan genom antagande af detta förslag det subjektiva uppfattningssätt af representationskallet, som nu till följd af sjelfskrifvenhet är rådande hos adeln, skulle bortfalla och korporationsintresset derigenom blifva mindre starkt, äfvensom riksdagsarbetet skulle blifva betydligen mindre. Genom votering med 82 röster mot 9 förklarades förslaget hvilände till nästa riksdag. Hr Falhems i går väckta motion remitterades. Derefter lästes åtskilliga expeditionsutskottets skrifvelseförslag Bondeståndet. Plenum upptogs af. justering och komplettering af de utskott, som genom beviljade permissioner blifvit brist af edamötar utaf bondeståndet.