Aftonbladet – 14 december 1857, sida 3

HYAA Svar SKAM Iemnas Sverges Konung på hansiraga: anser ni svenska qvinnan lika värdig som mannen att råda öfver sin egendom? Om ridderskapet och adeln i likhet med svenska borgares och bondestånden ger sitt bifall härtill; förklaras med detsamma svenska qvinnan myndig, och ännu ett vackert blad inskrifves i ridderst och adelns historia. (Starka bravorop.) Hr RB. T. Cederschiöld gillade, på det högsta att icke lardtrharskalksklubban enligt grefve Sparres övskan på förmiddagen användts för att inskränka yttranderättens helgd (ljudeligt bifall); men ansåg att regerinten, som vid förra riksdagen afslog ständernas framställning, att qvinna vid 30 års ålder skulle förklaras myndig, genom sitt nuvarande förslag icke gått till väga med nödig varsamhet. Grefve Mörner visade, att enligt utskottet en qvinna skulle kunna få vänta ett helt år på att bli myndig, då på landet häradsrätterna sammanträda endast en å tvenne ..gånger. om året. En förmyndare skulle äfven enligt detta förslag ständigt nödgas vara betänkt på redovisning, hvilket skulle hindra honom i egendomens förvaltning. Hvaruti består den omtalta varsamheten? Icke hindras genom utskottets förslag den slösaktiga qvinnan att blifva myndig. Ligger det icke deremot större säkerhet i den föreskrift, att den qvinna, som icke sjelf förstår förvalta sin. tillhörighet,. har rättighet att erhålla en förmyndare? Utskottet föreslår dessutom, att detta nya förhållande genast skall. inträda, hvaremot konungens proposition afser att dröja dermed ett år. Den kris, hvarom en annan talare yttrat sig, skulle då kunna antagasvara öfverstånden. Antager man qvinnan -ega de moraliska egenskaper, som äro nödiga för. att uppfostra goda medborgare, då bör man också medgifva henne såsom en följd rättigheten att vara myndig. Hr PF. A. Cederschiöld satte sin 20-åriga erfårenhet och studium af qvinnan mot grefve Sparres, och vederlade åtskilliga af dennes satser i afseende på uppfostran .m. m. Hr Carleson yttrade sig slutligen i samma syftning som förut. Under debatten förekom ånyo liksom-en gång förut en liten skärmytsling mellan grefve E. Sparre och hr G. Cederschiöld. Striden -började: -på förmiddagen, då hr Cederschiöld gjorde några anmärkningar mot lagutskottet. I Grefve E. Sparre lemnade. derpå det svar om landtmarskalksklubban, som vi ofvanföre nämt och som gaf hr R. T. Cederschiöld anledöing till en liten. tillrättavisning åt den ädle grefven. Grefve Sparre ville icke vidkännas att hans mening vårit deh, som hr RB. TI. Cederschiöld och, enligt hvad det tycktes, en.stor del af ståndet ansett. .. —å Hr G. Cederschiöld var icke heller nöjd med det svar han på förmiddagen erhållit, utan begärde: att grefve E. Sparre skulle lemna sin förnäma tystnad och förklara huru han förestälde sig utgångea, om två stånd stanna emot två i denna fråga. Det är besynnerligt att grefve S. alltid identifierar sig med lagutskottet-och. resonnerar som Ludvig den XIV:de Vetat cest -moi. ; När. nu. grefven: yttrat att han icke gjorde. skilnad .mellan utskottet och. Kongl. M:t, så föreföll det som om grefven betraktade-sig som Kongl. Maj:t. Grefven har äfven sagt att man mot honom anförde tomma fraser, men tal. frågade, hvilken det är, som på riddarhnset mest uppträder med sådana? .De fruntimmer, som grefve Sparre. rådfrågat om deras mening i afseende på myndighet för qvinnan; voro troligen grefvinnor och fröknar: Men icke kunde dåt vara skäl att för en förnäm dam, som icke vill bli myndig, uppoffra 100:detals af den obemedlade klassen. På detta jemte åtskilligt annat ansåg sig grefve E. Sparre endast böra svara med: upprepandet af hvad han yttrat på förmiddagen, hvilket åter föranledde hr C. att förklara, att grefve Sparre icke riktigt återgifvit hr C:s anförande. Slutligen förklarades diskussioner slutad och efter omröstning om kontraproposition, . då bifall till borgareståndets inbjudning och den kongl. propositionen antogs med 68 röster mot 66, som: voro för afslag, gillade slutligen utskottets förslag med 76 röster mot 63 och borgareståndets -inbjudning lades till handlingarne. Sedan åtskilliga reservationer anmälts, föreslog grefve E. Sparre en inbjudning till medstånden, hyilken inbjudning begärdes på bordet. LÖRDAGENS AFTONPLENUM. Borgareståndet: Behandlingen fortsattes af lagutskottets förslag till förordning för enskilta. banker med 9 paragrafen, hvilken återremitterades på yrkande af hrr Henschen, Björck. och Danielsson; 10:de S återremitterades äfvea, sedan hr Björck sökt visa, att -ordet samtlige vore olämpligt, samt br Rönrnblad föreslagit en redaktionsförändring. 12:te s återremitterades äfven på yrkande af hr Henschen. 17:de föranledde en diskussion, som äfven omfattade 21 s, eller sedelinnehafvares förmånsrätt i bankbolags konkurs framför andra fordringsegare. Emot: detta senare stadgande yttrade. sig hrr.Hasselot, Lundberg, Ödmansson och Uppling, emedan enligt deras åsigt de förre ej borde gynnas på de senares bekostnad. För denna förmånsrätt yttrade sig hrr Tenschen, Boman; Embring, Danielsson; Hesselgren, Grape och Muren, med afseende derpå att sedlarne skola ned förtroende mottagas; samt derföre att deras mottagande ofta ej vore frivilligt, samt en betydlig skilnad vore emellan t. ex.: mottagning i liqvid åf en privatbankssedel: och em insättning i banken af en större summa, hvartill endast förtroendet för densamma föranledde, Derjemte sökte hr Björck försvara denna förmånsrätt derur, att de i statens vård leponerade grundfondshandlingar just skett såsom äkerhet för sedlarnes invexling, samt att staten kulle kunna förklara, att den ej återlemnade desam: na, förr än visadt vore att alla sedlar blifvit invexade. Vid sådant förhållande önskade talaren att len preskriptionstid af 2 år, som blifvit föreslagen ill sedlarnes inlösen, innan hågon liqvid med öfrige orgenärer finge ega rum, måtte förkortas. ; Hr Wallenberg var benägen att gilla br Björeks sigt samt ville att sedelinnehafvare ej måtte bevöfva bevaka sin fordran,. utan sådant böra ske till ch med på bolagets bekostnad. Hr Henschea önskade att sedelinnehafvare genom ronofogdarne, magistrater eller konungens befall ingshafvande måtte kunna få sitt sedelbelopp utan sostnad invexladt, i hvilket yrkande hr Boman sig örenade, ; Resultatet af diskussionen blef, att den 7:e: paragrafen godkändes. och den 21:a återremitades: Öfrige paragrafer : godkändes, ntan diskusiom... Derpå återremitterades ingressen till förordingen, hvarjemte hela förordningen återremitterades fven i de punkter, som blifvit lemnade utan annärkning, för fatt! undergå behöfligdirelaktionsförvättringar. 2 G Derefter föredrogos och godkändes. följande lagutkottets -afstyrkandebetänkanden: N:o-34,-öm. förlaribg af 19 4 i 30 kap. rättegångsbdlkeh; 55, om utfärdandet af en författning i afseende pår tjeriste örrättande pastors i: prebendepastorat boningsort; 6, om bestämmande af visst afstånd från kyrka, varpå hus uppföras mås 57, om förbud! för folkkölelärare och klockare att föra andras talan inför ätta; och 58, om förklaring, Huruvida 3 2 käpi iftermålsbalken fortfarande gäller, då fråga är om if emot vittnen. Bankoönutskottets memorialer n:o 64, oni en gråtikation åt vaktmästarne i bankodiskontverket, och 5, om äfskrifning af en brist i vedförrådet å Tumba ruk, äfvensom beviljandet af en viss afskrifningsrocent derå hädanefter, godkändes. -Rättegsångsoch Polissaker. a fate SSSK SOA I