Aftonbladet – 12 december 1857, sida 2

LITTERATUR. Englands historia från Jacob II:s tronbestigning af Thomas Babington Macaulay. Öfver sättning. Sjette delen. Det är med stort nöje vi omförmäla, at sjette delen af Macaulays ofvännämda historie. verk nu blifvit tillgängligt på vårt språk, och att öfversättningen dermed så framskridit, at numera endast en del återstår, för att allt som hittills utkommit af originalet skall vara in: förlifvadt med vår litteratur. Visserligenskola vi, äfven sedan denna del utkommit, vara långt ifrån att af Macaulay ega Englands hi storia fullständig — den senast utkomna delen af originalet går ej längre än till 1697 — men det fält, som den berömde historieskrifvaren här behandlat, är till sitt innehåll så rikhaltigt och så fruktbart på stora händelser och organisationer, att man nästan kan anse det utgöra Englands historia in nuce, ett på visst sätt afslutadt helt för sig, Inom denna tidrymd af 17 år ligger nemligen den . stora politiska revolution, ur hvilken England framgick så godt som nyskapadt, sedan det med ombyte af dynasti afkastat de mest tryckande af de medeltidsband, som hit tills hållit tillbaka dess kraftiga nationalanda, Denna hade hittills, med undantag af ett kort applågande under protektorns i det yttre äro: fulla styrelse, endast röjt sig i ett hårdnackadt passivt motstånd mot despotismen, hvars udd hon derigenom också lyckades bryta. Men kort efter det förtrycket fallit med densiste af stuartarne, vaknar nationen plötsligt upp till nytt lif. Hon tyckes föryngrad; Med på en gång ynglingens eld och mannens besinning störtar hon fram på frihetens vädjoban, som nu öppnar sig för henne, lider motgångar och afbräck, följder af en blind egoism. men vinner också på samma gång sköna segrar, blir hafvens herrskarinna, rik genom sin idoghet och sin kärlek till samvetsfriheten, fruktad af despoterna, aktad af folken — med ctt ord det England vi alla känna. Men förr än det engelska folket utgick på denna sin nya yerldshistoriska mission, hade det omlagt och ordnat på nytt de gamla grundvalarne för sin frihet, som af despotismen blifvit rubbade ur: sitt läge, samt at dem med nya. garantier mot. godtyckets intrång. Det är under dessa strax på revolutionen följande åren som en princip så småningom ntvecklar sig och liksom uppvexer ur förut bestående förhållanden, som allt sedan gifvit Englands statsskick sin prägel — konstitutionalitetens princip, eller dor grundsats, att en minister ej känp förblitva ängre vid styret än den är i besittning af landets och representationens förtroende. Denna princip var, lik: som namnet minister, hittills i England okänd. De uppkommo nu begge samtidigt. Ingen författaren, säger Macanlay, har ännu försökt att spåra uppkomsten och. utvecklingen al denna inrättning, som är så oundgänglig för 1 harmoniska verksamheten inom våra inlen. Å TA stitutioner. Den förstå Ministeren var ett verk dels af ren slump, dels af visnct, likväl icke af den höga vishet, som är förtrogen med statsfilosofiens grundsatser, utan af den lägre, k