Aftonbladet – 11 december 1857, sida 2

märker man; man märker det på stagnaticnen i alla affärer, man märker det på knipan för kontant mynt, men huru detxegentligen står till, det tyckes ingen för öfrigt ha närmare besked på; skall man veta något, är det, som sagdt, genom den välsignade Independance. Morny har nu för några dagar sedan uppvaktat lagstiftande församlingemsimed de mest trösterika försäkringar om landets jemförelsevis ganska tillfredsställande -ekonomiska tillstånd; visst är äfven att banken i le sista dagarne åter nedsatt sin diskonto med ett par procent, men huru detta kunnat ske, genom hvilket häxeri eller hvilken för de oinvigde fabelaktig operation, detta är för publiken en ogenomtränglig hemlighet, och det tjenar sej till att diskutera saker, dem man endast skall se och tron. Man ser och — tror. I fjor hade man nästan hela året i Paris ett stort och .pikant samtalsämne. Kring detta koncentrerade jig konversationen i salongerna, på cafeerna, på boulevarderna, på estamirnaterna och hos les marcehands de vin,. Det uppfylde många lediga stunder och ersatte bristen på till och med sådana ting af allmänt intresse som kruttornet i Mainz... Det var en — katt. En vanlig katt, om man så vill, men dock en öfvermensklig katt! På den lifliga och vackra St. Sulpice-platsen är, som ni måhända vet, en ganska Fö BER Vattnet sqvalpar här 1 flera stora bassiner, den ena öfver den andra, men öfverst är, som vanligt; en prydlig arkitektonisk fantasi med stora fristående figurer i sina respektiva nischer. En vacker. morgon öfverraskades man vid att plötsligen. se ett — katthufvud smyga fram bakom en af dessa figurer; observatören gaf naturligtvis detta genast tillkänna för den närmaste, det gick snart som en löpeld öfver hela torget, genom alla de angränsande qvarteren, och tusentals menniskor gingo ut att begapa underverket och öfvertyga sig derom. Ty det var i sanning ett underverk, huru och på hvad: sätt katten kommit dit, på denna rätt ansenliga höjd, öfver dessa särskilta vida vattenbassiner med utstående kanter, omöjliga att klättra eller hoppa öfver, Och underverket är ej förklaradt ännu. Lika oförklarligt var och förblef huru katten deruppe kunde hela månader, sex månader, åtta månader, uppehålla lifvet, och hvarifrån han tog sina råttor. Men visst var det, att katten för det mesta var att skåda deruppej när-helstpå dygnet man kom; ibland sått-han öck tittade mellan helgonets ben, ibland låg ban och solade sig uppe på: dess ena-arm; ibland hade han förstuckitsig bakom figuren, men kom snart åter fram och Visade sig för publiken. Man vallfärdade formligen till St. Sulpicetorget för att se katten; och hela Paris talade, som sagdt, derom, intilldess en vacker dag underdjuret åter — var borta, lika oförklarligt som det kommit : dit. I år har män ingen dylik katt, och Paris känner det med saknad. Betänkom — och detta är ett faktum! — att i den stora verldsstaden Paris är det en tömhet, en tomhet; söm af intet låter sig för ögonblicket ersättas, att katten är borta från fontänen på St. Sulpicetorget! -Derhän har det kommit. Men teatrarne åtminstone, hör jag er säga! Det är sant, och här har parisaren, som vanligt, åtminstone något att fördrifva qvällen med, sedan en ledsam dag är tillända. Det löföas oss för säsongen en hel hop i teaterväg; hittils har hösten varit mager nog äfven 1 detta afseende. En af de mera mar kanta nyheterna är Mussets komedi Christine, roi de Suede. Man är dock enig om att detta stycke hör till dem af andra ordningen, och att författaren gjort föga annat nytt och pikant af ett förut på den franska skådebanan ofta behandladt ämne, än titeln ;skonung i stället för drottning. Jag ber er för öfrigt observera, ätt författaren är hr Paul de Musset, icke att sammanblanda med brodren Alfred: Om söndag gifves i Cirque Imperial-en storartad konsert. Sexhundra musici skola uppföra -Mendelsohns -stora oratorium Elias, Det är ett af dessa försök, som ide sista åren ofta. blifvit här gjorda att i den ädlare konstens. intresse praktiskt protestera mot Theåtre Lyriques och de dagliga konsertsalarnes andefattiga och sensuella prestationer. Det är äfven i musiken något bättre, som här vill arbeta sig fram, men det går icke lätt, det fordrar enorma ansträngningar, man tager ej heller detta Sebastopol på en gång. Deunga krafterna -skola dock måhända taga det.